Potentiell långvarig vulkanisk aktivitet på Reykjaneshalvön på Island

Date: 26 juni, 2024

De tre senaste årens vulkaniska aktivitet på Island gör att forskare från bland annat Uppsala universitet förväntar sig återkommande utbrott av liknande slag de kommande åren eller decennierna. De betonar därför behovet av beredskap på grund av de risker som lokalbefolkningen och kritisk infrastruktur utsätts för. Deras studie publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Terra Nova.

–I studien används information från lokala jordbävningar och geokemiska analyser av lava från olika tidpunkter under utbrottet för att avslöja de geologiska processerna bakom de senaste utbrotten på Island. Genom att jämföra dessa utbrott med historiska händelser ges starka bevis för att Island måste förbereda sig och vara redo för att denna vulkaniska period kommer att fortsätta under en tid, kanske till och med årtionden

I studien undersöks utbrott som började 2021 i Svartsengi-Fagradalsfjall-Krýsuvík-området. Man noterar en betydande påverkan på lokalsamhällena, inklusive evakueringen av hela staden Grindavik.

Ett internationellt forskarlag, bestående av forskare från Uppsala universitet (Sverige), Islands universitet, Tjeckiens vetenskapsakademi, Brno tekniska universitet (Tjeckien), University of Oregon (USA) och University of California i San Diego (USA), har använt sig av jordbävningsdata och geokemiska analyser av bland annat lava och vulkanisk aska. De har avslöjat viktiga detaljer om de geologiska processerna bakom dessa utbrott.

Historiskt sett har Island haft vulkanutbrott vart tredje till femte år. De senaste utbrotten tyder dock på en potentiellt längre period av aktivitet på Reykjaneshalvön. Sedan 2021 har det förekommit sju sprickutbrott.

–Baserat på tidigare utbrott kommer detta mönster sannolikt att fortsätta i framtiden och utgöra en betydande risk för lokalbefolkningen och viktig infrastruktur, såsom Keflavíks flygplats, flera geotermiska kraftverk, turistspaet Blå lagunen och orter som Keflavík, Grindavík och Reykjavik, fortsätter Troll.

En viktig slutsats som dras i studien är att magmasystemet under halvön är sammankopplade med varandra. Geokemiska och seismiska data tyder på att utbrotten matas från en gemensam magmareservoar på cirka nio till tolv kilometers djup under Fagradalsfjall, och inte från separata källor eller en större reservoar som täcker hela halvön. Det är därför forskarna tror på ett återkommande mönster av utbrott under de kommande åren och decennierna.

– Våra resultat ger värdefull information för att förutse och hantera framtida vulkanisk aktivitet på Reykjaneshalvön. Vi vill betona behovet av beredskap, säger Frances Deegan, forskare vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.

Studien finansierades av de svenska och isländska forskningsråden och den tjeckiska vetenskapsakademin.
Studien finansierades av de svenska och isländska forskningsråden och den tjeckiska vetenskapsakademin.

Troll et al., (2024) The Fagradalsfjall and Sundhnúkur fires of 2021-2024: a single magma reservoir under the Reykjanes Peninsula, Iceland?, Terra Nova, 00, 1–10. https://doi.org/10.1111/ter.12733, DOI: 10.1111/ter.12733

För mer information:
Valentin Troll, professor i petrologi vid Uppsala universitet, e-post: Valentin.Troll@geo.uu.se, telefon: +46 18-471 25 70

arrow-leftarrow-rightleafangle-downcrossmenu