SCB: Folkomröstningen om euron avgjordes på senvåren 2003

Det var små förändringar som skedde under valspurten inför 2003 års folkomröstning om euron. Segern för nej-sidan vanns under senvåren 2003. Mordet på Anna Lindh hade ingen påverkan på valutgången. Under valåret 2002 – 2003 nej-sidan röster från framför allt socialt och ekonomiskt svaga grupper i samhället. Detta visar 2003 års Folkomröstningsundersökning.

Valspurten avgjorde inte folkomröstningen om euron, utan förändringarna var mycket små under tiden närmast före folkomröstningen. Sett under ett längre tidsperspektiv är dock stabiliteten i EMU-frågan mycket mindre. Under perioden från riksdagsvalet 2002 till folkomröstningen 2003 gick nej-sidan fram hela 13 procentenheter.

Nej-sidan vann inte folkomröstningen om euron i valspurten, utan segern vanns under senvåren 2003.

Äldre och lågutbildade gick till nej-sidan

Nej-sidans vinster på åsiktsbytena i valspurten, men framför allt under valåret 2002 – 2003 återfinns tydligast i socialt och ekonomiskt svagare grupper i samhället.

Om vi ser till valåret 2002 – 2003 var tendensen att byta från ja till nej starkast i följande grupper: landsbygdsbor, personer med dåliga eurokunskaper, arbetarklass, medelinkomsttagare, pensionärer och lågutbildade.

Mordet på Anna Lindh påverkade inte utgången

Anna Lindh var redan före mordet den mest uppskattade av de partiledare och politiker som väljarna fick ge sin syn på i Folkomröstningsundersökningen 2003. Efter mordet steg sympatierna kraftigt från dessa redan höga nivåer.

Sedan slutet av 1970-talet, då dessa frågor började ställas, har ingen svensk politiker någonsin kommit i närheten av så höga popularitetsvärden som de värden som uppmättes för Anna Lindh efter mordet.

Människors uppskattning av Anna Lindh påverkades markant i positiv riktning efter mordet. Sympatisiffrorna ökade i alla grupper. Men det innebar inte att väljarna ändrade sina preferenser. De effekter som kan spåras är mycket små och huvudslutsatsen är att mordet på Anna Lindh inte påverkade utgången av folkomröstningen 2003.

Inställning till folkomröstningar

Väljarnas generella inställning till att anordna folkomröstningar tycks inte ha påverkats dramatiskt av erfarenheterna i samband med folkomröstningen om euron. En klar majoritet anser att det sparsamma användandet av folkomröstningar är bra.