Akademiska Sjukhuset

Gruppbehandling ger bättre tidskoll vid adhd

Gruppbehandling ger bättre tidskoll vid adhd

Personer med adhd har ofta svårt att passa tider, planera och komma igång med aktiviteter. Neuropsykiatriska vuxenmottagningen vid Akademiska sjukhuset är pionjär i Sverige med en amerikansk gruppbehandling, Ha koll, som ger deltagarna praktiska redskap att hantera tid. Den ses som ett komplement till läkemedelsbehandling och hjälpmedel i hemmet.

Tidigare forskningsstudier har visat att både barn och vuxna med adhd kan ha svårt med tidsuppfattningen. Problem att planera och strukturera aktiviteter kan både leda till att man blir inaktiv och oförmögen att ta itu med saker eller att man tar på sig för mycket och har kalendern överfull. För många handlar det om att lära sig beräkna tidsåtgång och prioritera.

– Eftersom personer med adhd löper högre risk att drabbas av utmattningsdepression och långa sjukskrivningsperioder är det viktigt att kunna erbjuda en fungerande, evidensbaserad behandling som ger strategier att organisera sig och hantera tid, säger Gunnel Janeslätt, forskare på SUF Kunskapscentrum inom Hälsa och habilitering, Region Uppsala, som översatt metoden till svenska.

Upphovskvinnan till gruppbehandlingen ”Ha koll” är Susan White på Suny Downstate Medical Center i New York (USA). Behandlingen började introduceras på Akademiska sjukhuset hösten 2014 och ges numera 2-4 gånger per år inom öppenpsykiatrin, både inom neuropsykiatrin och psykosvården. Metoden används även i Falun, Gävle och Linköping, och är på väg att spridas till andra delar av landet.

Malin Lagström, arbetsterapeut på neuropsykiatriska vuxenmottagningen, har använt metoden på grupper sedan ett par år, både personer med adhd och autismspektrumsyndrom med flera diagnoser. Hittills har drygt 50 personer deltagit:

– Våra egna utvärderingar visar att majoriteten upplever att de lyft sig och har fått hjälp att hantera sin vardag. Metoden är anpassad till att lär sig via ”trial and error” och är väldigt tillåtande. Det är positivt för många, särskilt för personer med låg självkänsla, menar hon och fortsätter:

– Det positiva med metoden är dels är att den är praktisk och ger deltagarna verktyg,
dels att den ges i grupp så att deltagarna kan dela med sig av egna erfarenheter.

Deltagarna träffas en gång i veckan under tio veckor. Vid varje träff finns ett specifikt tema, till exempel ”Hur planerar jag min vardag så att det blir lagom mycket att göra?” eller ”När på dygnet har jag mest energi och kan göra det som är jobbigast? Efter varje pass får deltagarna med sig tips och en hemuppgift som ska rapporteras vid nästa träff. Ett exempel kan vara att ta tid på hur lång tid vissa vardagsaktiviteter tar, till exempel att diska, städa köket eller gå ut med soporna. En annan kan vara att bestämma sig för en rutin man vill förändra, till exempel morgonrutinen. Deltagarna får skriva ner den nya rutinen på plats i gruppen för att sedan testa den hemma under den kommande veckan.

Vid behov erbjuds individuell uppföljning, exempelvis för personer i behov av hjälpmedel i hemmet.
Införande och utvärdering av den gruppterapeutiska metoden sker i samarbete mellan neuropsykiatrin vid Akademiska sjukhuset och forskare vid universiteten i Uppsala, Örebro och Jönköping samt vid State University of New York. Andra forskningsstudier pågår, bland annat en där man testar metod för stöd till skolbarn som har adhd och bristande tidshantering. Fler ligger i pipeline.

Se bifogat information om föreläsningen ”Ha koll” på Akademiska sjukhuset 16 maj!

För mer information, kontakta:
Gunnel Janeslätt, forskare (disputerad arbetsterapeut) verksam vid SUF kunskapscentrum inom Hälsa och habilitering, Region Uppsala, telefon: 0767-249779
Malin Lagström, arbetsterapeut vid neuropsykiatriska mottagningen för vuxna, Akademiska sjukhuset, telefon: 018-6117449

FAKTA: Bristande tidsuppfattning vid adhd

Vid adhd, men även Asperger och andra kognitiva funktionsnedsättningar, klarar hjärnan inte av att samordna alla signaler. Detta medför att man kan ha svårt med minnet, svårt att ta initiativ till vardagliga aktiviteter, svårt att passa tider och påbörja/avsluta i tid.
Vissa personer har även svårt med problemlösning och struktur (ordning och reda).
Somliga har även svårt att slappna av samt sömnstörningar.
Svårigheternas omfattning varierar. Vissa klarar av att arbeta medan andra känner sig isolerade och har svårt att vara delaktiga i samhället.

Välkommen till Öppen föreläsning om behandlingsmetoden ”Ha koll” 16 maj
Tisdagen den 16 maj föreläser upphovskvinnan Susan White från Suny Downstate Medical Cente, New York, om gruppinterventionen ”Let’s Get Organized” (svenska Ha Koll!).
Övriga medverkande är Gunnel Janeslätt, forskare inom Habilitering och Hälsa, samt Malin Lagström och Karin Hallsten, arbetsterapeuter vid neuropsykiatriska mottagningen för vuxna, Akademiska sjukhuset.

Tid & Plats: Tisdag 16 maj klockan 13-16, Gunnesalen, Ingång 10, Akademiska sjukhuset

Föreläsningen vänder sig i första hand till vårdpersonal som arbetar med eller möter personer med kognitiv funktionsnedsättning, men även media välkomnas.

Ingen föranmälan behövs.

Post Comment