2004-03-24, 19:28

Utebliven stressbehandling kan skada hjärnan

Depression och stress som inte behandlas kan ge skador på hjärnan. Och SSRI-läkemedel är inte beroendeframkallande. Det förklarade docent Markus Heilig och docent Christer Allgulander nyligen på ett seminarium om depression och ångestsjukdomar i Stockholm.

Både Markus Heilig, forsknings- och utvecklingschef vid psykiatriska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och docent Christer Allgulander, universitetslektor och överläkare vid psykiatriska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, poängterar hur viktigt det är att behandla depression för att inte hjärnan ska skadas.

Precis som stress och droger hämmar depression nybildningen av celler i hippocampus, ett område i hjärnan som bland annat styr minnesfunktionen och inlärning. Sjukdomen gör att hippocampus skrumpnar, och skrumpningen står i proportion till tiden utan behandling. Men antidepressiva läkemedel stimulerar nybildningen av celler och kan återställa hippocampus, säger Markus Heilig.

Förutom hjärnskador varnar Christer Allgulander dessutom för ytterligare konsekvenser som en obehandlad depression kan leda till.

För varje gång man drabbas av en depression ökar risken att man ska insjukna igen. Dessutom kan sjukdomen leda till arbetsoförmåga, störda relationer, isolering, ökat alkohol- och nikotinintag, hjärt-kärlsjukdom, självmord och högre kostnader för samhället för vård och förlorade arbetsinsatser, säger Christer Allgulander.

Utsättningssymtom inte tecken på beroende
Med jämna mellanrum dyker det upp rapporter som hävdar att antidepressiva läkemedel är beroendeframkallande. Detta är helt felaktigt enligt Markus Heilig.

Flera studier visar att beroendeframkallande medel som till exempel heroin aktiverar hjärnans belöningssystem och ger upphov till ett sug som konkurrerar ut andra friska beteenden. Antidepressiva läkemedel saknar helt förmåga att aktivera dessa system, säger han.

För att något ska klassas som beroendeframkallande kräver det internationella diagnossystemet DSM-IV att det uppfyller minst tre av sju diagnostiska kriterier.

Ämnet ska ge en ökad tolerans, det vill säga det behövs högre och högre doser för att få samma effekt. Det ska ge abstinens när man slutar att använda det. De övriga kriterierna är: kontrollförlust, upprepade försök att minska intaget, att mycket tid går åt till drogrelaterade aktiviteter, minskning av andra viktiga aktiviteter samt fortsatt användning trots vetskap om skadeeffekter.

Av dessa kriterier uppfyller antidepressiva läkemedel endast ett, något som även stämmer in på exempelvis blodtrycksmedel. När man slutar att ta dessa läkemedel kan man få utsättningssymtom under några veckor, men de försvinner och är inte ett tecken på beroende, förklarar Markus Heilig.

Karolinska Universitetssjukhuset (2 nyheter)

Skriven av: Uppsalanytt