2007-09-06, 12:09

Uppsalahistoriker i en ny bok om Sverige och Nazityskland

Duckade Sverige för Nazityskland? Den frågan diskuterar en rad svenska historiker i en ny bok om Sveriges agerande under andra världskriget.

– Jag menar att svaret på frågan är ja och att det finns mycket att lära av det. Sverige hade till exempel en mycket restriktiv flyktingpolitik och de argument som fördes fram för den är desamma som används idag, säger Lars M Andersson, lektor vid historiska institutionen, som menar att historiker måste våga göra moraliska bedömningar.

Tyska soldattransporter genom Sverige. Export av järnmalm och kullager till Nazityskland. En restriktiv flyktingpolitik och en fåordig press. Få företeelser i svensk historia har i efterhand väckt sådan kritik som agerandet under andra världskriget. Men så har det inte alltid varit. ”Vi har gjort vårt. Vi har fört kampen på vårt sätt”, som statsminister Per Albin Hansson uttryckte saken 1945. Varför har bedömningarna skiftat? Kan man i efterhand avgöra om Sverige agerade ”rätt” eller ”fel”?

I boken ”I Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldebatt” (Dialogos förlag) samlas trådarna ihop från de debatter som förts om Sveriges hållning då den nazistiska regimen dominerade Europa. Här medverkar ett stort antal historiker – men också andra forskare och författare som intresserat sig för svenskt 1930- och 1940-tal.

De granskar samlingsregeringens politik och tidningarnas linje, liksom näringslivets etiska dilemman. De diskuterar akademikers och fackföreningars ställningstaganden och det svenska agerandet gentemot flyktingar, krigsförbrytare och Förintelsens offer.

Neutralitetspolitiken tecknas i både ljusa och mörka färger. Författarna har olika uppfattning om Sveriges eventuella skuld. Men gemensamt för dem är att de tydligt argumenterar för sina ståndpunkter. På så sätt ges en möjlighet för läsaren att själv ta ställning.

Det är också en bok om moral och historieskrivning. Bör vi sätta oss till doms över historiens aktörer? Bör framtida beslut påverkas av gårdagens misstag? Går det över huvud taget att lära av historien?

Redaktörerna Lars M Andersson och Mattias Tydén är båda historiker och har tidigare publicerat böcker om antisemitism, rasism och Förintelsen.

Boken utkommer på Dialogos förlag den 10 september.

Ytterligare information:
http://www.uu.se

Skriven av: Uppsalanytt

5174

Related Articles

Castellum nyckelspelare när Uppsala expanderar citykärnan

​Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer

Akademiska pionjär på mer skonsam operationsmetod vid munhålecancer

BB på väg vid Akademiska firar 30 år

Post Comment Avbryt svar

Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer