Unga svenska toppforskare får 20 miljoner i internationell konkurrens

0 Comment 24 september, 2016

2006-08-03, 18:08

Unga svenska toppforskare får 20 miljoner i internationell konkurrens

Anna Qvarnström och Örjan Carlborg, båda Uppsala universitet, är två av 25 unga excellenta forskare som i hård internationell konkurrens får det prestigefyllda forskningsbidraget European Young Investigator Awards, EURYI. De får under fem år totalt en miljon euro vardera.

Att få bidraget är i forskarvärlden som att ta guld i friidrotts-EM, säger Pär Omling, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Det är fantastiskt att två av våra unga forskare hävdat sig så bra i den extremt hårda konkurrensen. Forskningsbidraget ligger på samma nivå som Nobelprisen och delas ut till unga excellenta forskare från hela världen inom alla ämnesområden. Syftet är att göra det möjligt att bygga upp egna forskargrupper vid institutioner i Europa.

Sverige nominerade tidigare i år, genom forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet, sex unga excellenta forskare till årets utdelning. Av totalt 457 nominerade gallrades slutligen 25 pristagare ut. Bland de utvalda återfinns de två Uppsalaforskarna Anna Qvarnström, docent i zooekologi vid Evolutionsbiologiskt centrum och Örjan Carlborg, docent vid Centrum för bioinformatik. Han är verksam vid Linnécentrum för bioinformatik, ett samarbete mellan universitetet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Det är helt fantastiskt att få den här utmärkelsen och pengarna. Nu kan jag satsa på lite mer riskfylld forskning. Det säger Anna Qvarnström som studerar hur nya arter uppstår och hur reproduktiva barriärer mellan dem bibehålls. Det handlar alltså om att tared a på hur individer som tillhör olika arter undviker att para sig med varandra och varför det oftast uppstår problem ifall de skulle göra det.

Hennes modellsystem är svartvita flugsnappare respektive halsbandsflugsnappare som på Öland och Gotland konkurrerar om samma revir. Studierna har visat att de två arterna ibland korsar sig över artgränsen, så kallad hybridisering, och då hamnar i en biologisk återvändsgränd. Ungarna som föds är antingen sterila eller har kraftigt nedsatt fruktsamhet. Genom att visa vilka beteenden som leder till hybridisering kan man dra generella slutsatser om vilka karaktärer som normalt fungerar som viktiga barriärer.

En annan viktig pusselbit är att undersöka varför gener från olika arter inte fungerar bra tillsammans.

När vi vet det kan vi dra viktiga slutsatser om hur gener normalt samverkar för att ge upphov till individer som i sin tur kan fortplanta sig, förklarar Anna.

Med hjälp av två olika populationer av höns, som skiljer sig extremt mycket i storlek, studerar Örjan Carlborgs forskargrupp hur våra gener samspelar för att styra egenskaper som till exempel tillväxt, aptit, fetma och immunförsvar.

Hos dessa höns har man upptäckt en ny genmekanism som förklarar varför de växer så olika snabbt. Upptäckten harred an rönt stor uppmärksamhet och i förlängningen kan kunskapen ligga till grund för nya läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Det är långt kvar innan vår forskning leder fram till nya mediciner men med det här femåriga stödet får vi en unik möjlighet att verkligen visa hur användbara våra husdjur är för att studera genetiken bakom våra folksjukdomar, säger Örjan Carlborg som är både glad och överraskad att var en av de första svenska forskarna som får EURIY-bidraget.

Det är extra roligt att båda svenskarna forskar inom biologi – molekylärbiologi och bioinformatik. Det är viktiga områden för Formas och det kommer att hända mycket inom den här forskningen, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Formas.

Vetenskapsrådet (11 nyheter)

Ytterligare information:
http://www.vr.se

Skriven av: Uppsalanytt

3806