2005-02-24, 11:15

Svenskt Näringsliv: Äldrechocken är en myt

Fler friska levnadsår och ett par hundratusen av de människor som i dag står utanför arbetsmarknaden i arbete kompenserar den ökande andelen äldre.

Allt fler äldre som ska försörjas tvingar fram höjda skatter eller sämre välfärd. Denna tes har predikats otaliga gånger. I morgon offentliggör Svenskt Näringsliv en studie som visar att den möjliga arbetsinsatsen per invånare i Sverige tvärtom kommer att vara ganska oförändrad under kommande årtionden.

Många äldres intresse för att vara kvar i arbete ökar dessutom, och skulle med rätt förutsättningar kunna öka ännu mer. Den så kallade äldrechocken uppstår endast om samhället fortsätter att rata allt fler som kan och vill arbeta.

Andelen personer i Sverige som är över 65 år ökar från dagens 17 procent till 23 procent år 2030. Av detta har många dragit den förhastade slutsatsen att arbetsutbudet minskar. De missar dock att arbetsförmågan hos äldre ökar i ungefär samma takt som andelen äldre ökar.

Undersökningar pekar entydigt på att människor blir friskare och arbetsdugligare allt längre. I Sverige har antal friska levnadsår ökat kraftigt, med ungefär två år mellan 1980 och 1996. Inte ens var tionde äldre mellan 65 och 75 betecknar själv sitt hälsotillstånd som dålig, en kraftig nedgång under de senaste tjugo åren.

De medicinska framsteg som görs tyder snarast på att antal friska levnadsår kommer att öka ännu snabbare framöver. Därtill förbättras hjälpmedel i arbete för människor med vissa funktionshinder. Andelen fysiskt krävande arbeten minskar ganska snabbt, numera inte ens var tionde.

Antal friska levnadsår ökar med närmare fem år mellan 1980 och 2030. Om dessa år i sin helhet användes till arbete skulle det fullt ut kompensera för ökningen av andelen äldre i befolkningen. Därtill finns drygt två miljoner människor i arbetsför ålder som en vanlig dag inte går till något arbete. Av dessa torde några hundra tusen människor kunna komma i arbete. Även detta skulle ensamt räcka för kompensera för den ökande andelen äldre. Med dessa dubbla reserver ter sig oron för en ålderschock närmast som ett hjärnspöke.

Att få fler äldre i arbete ser också mer hoppfullt ut än vad många tror. Andelen 60-64-åringar i arbete har faktiskt ökat under det senaste decenniet. Detta till skillnad från den övriga arbetsföra befolkningen för vilken andelen i arbete inte har ökat alls sedan krisåren i mitten på 1990-talet.

En ny Sifo-undersökning, som gjorts på uppdrag av Svenskt Näringsliv och Länsförsäkringar visar att det sker en attitydförändring bland äldre. Många människor vill gå i pension tidigt, men det är framförallt de yngre som ger uttryck för denna önskan. Bland de som väl kommit till en ålder mellan 50-65 tycks intresset att arbeta längre öka. Mer än var tionde man säger rentav att man vill arbete efter 65-årsdagen.

Ändå skulle intresset kunna vara betydligt större om hindren röjdes. En rad statliga utredningar har under det senaste decenniet lämnat förslag, men inget händer.

I Sifo-undersökningen lyfter äldre i första hand fram att nya arbetsuppgifter skulle kunna få de att arbeta längre än de hade tänkt sig. En majoritet säger rentav att de skulle vara beredd att gå ner i lön för att kunna anpassa sin arbetssituation. Företagare, som ofta har lättare att förändra sin arbetssituation, planerar faktiskt att arbeta väsentligt längre än anställda även när de har råd att gå i pension.

Samtidigt anger 78 procent av de mellan 50 och 65 att de skulle ha ganska eller mycket svårt att hitta ett nytt arbete. De skäl som anges är att de tror att äldre har stelnat i gamla tankesätt, att de är sjuka oftare, och att de inte orkar arbeta lika mycket som yngre. Inga av dessa hinder lyfts emellertid fram av företagare i undersökningen – som ju är potentiella arbetsgivare för äldre. De anser i stället att det största hindret är att det är för dyrt att anställa äldre.

En rad regler och avtal gör det faktiskt väsentligt dyrare för arbetsgivare att anställa äldre än yngre. Dessa regelverk leder därför direkt till att äldre mer sällan får chansen.

Att anställa en äldre tjänsteman kan föra med sig mycket höga premier till avtalspensionsförsäkringen. Uppsägningstiden är längre för äldre än yngre, vilket kan öka kostnaden. I den mån äldre löper större risk att bli sjuk har arbetsgivaren högre kostnader. Allt fler arbetsgivare står för kostnaden av sjukvård för att inte anställda skall fastna i långa sjukvårdsköer. Den nya lagen som tvingar arbetsgivare att betala 15 procent av sjukpenningen gör det relativt sett dyrare att anställa äldre.

För äldre är det ofta dyrare och mer riskfylld att byta arbete eftersom man går miste om den anställningstrygghet som en lång anställningstid ger. Om en arbetsgivare vill anställa en äldre kan hon behöva kompensera den ökade risken för den äldre med väsentligt högre lön Det borde gå att hitta former för att flytta anställningstryggheten för äldre som vill byta arbete.

En äldre person som har gått i pension har redan idag mycket begränsade rättigheter till ersättningar från socialförsäkringar efter 65-års ålder. Ändå tvingas arbetsgivaren att betala en arbetsgivaravgift eller särskild löneskatt för socialförsäkringar. Rimligtvis borde personer som vill arbeta efter de har börjat tar ut full pension få arbeta fritt utan att helt omotiverade socialförsäkringsavgifter och krav på anställningstrygghet.

Svenskt Näringsliv (59 nyheter, 4 evenemang)

Ytterligare information:
http://www.svensktnaringsliv.se

Skriven av: Uppsalanytt

1566