2004-04-14, 09:34

Runor kan ha arabiska rötter

Några av de gamla runtecknen härrör sannolikt från Mellanöstern, skriver Forskning & Framsteg i sitt senaste nummer.

De flesta runor kan härledas till latinska bokstäver, men några är svåra att förklara. En ny och mycket överraskande hypotes är att dessa kan vara lånade från det så kallade nabateiska skriftspråket, som användes i ett område som motsvarar dagens Jordanien, Sinai och södra Israel.

Likheterna mellan nabateiska och vissa runor är slående. I så fall var det med all sannolikhet romerska hjälptrupper från Mellanöstern som introducerade runorna i Skandinavien.

Bakgrunden är att omkring tusen nabateiska bågskyttar omkring år 125 stationerades vid romerska rikets norra gräns i Straubing vid Donau, i dagens Bayern. Vid utgrävningar där har arkeologer funnit ovanligt många skrivdon och inskriptioner, många med runliknande bokstäver. Vid samma plats korsades Donau också av en gammal handelsled till Skandinavien.

Styrkan tycks ha lämnat regionen kring år 200. Samtidigt nåddes den danska halvön av soldater som tidigare varit i romersk tjänst. De etablerade sig som en härskarklass och införde organiserad handel med romarriket.

De första runskrifterna framträdde vid samma tid och återfinns bland annat som inskriptioner på vapen. Långbågar och triangulära pilspetsar som har hittats i Danmark härrör från romerska soldater från denna tid. Dessa hade uppenbarligen sina rötter i Mellanöstern, skriver Forskning & Framsteg, eftersom långbågar vid denna tid inte användes av vare sig germaner eller den romerska armén.

Forskning & Framsteg (69 nyheter)

Ytterligare information:
http://www.fof.se

Skriven av: Uppsalanytt

202