2006-06-15, 12:31

Kärnkraften stridbar fråga i Norden

I höst är det val i Sverige och kärnkraften har kommit upp på dagordningen igen sedan Centerpartiet frångått sitt benhårda nej till kärnkraft. Sinikka Bohlin, socialdemokrat i Nordiska rådet och medlem i dess miljöutskott, är oroad över kärnkraftens säkerhet i Litauen och Ryssland. Kärnkraftverket Ignalina, som stängs 2009 med hjälp av nordiska pengar, är fortfarande en säkerhetsrisk, menar hon efter ett besök på anläggningen.

– Ignalina borde ha stängts före Barsebäck, säger Sinikka Bohlin, efter ett besök på kärnkraftverket. En av de två reaktorerna är redan avstängd och den sista stängs 2009 efter stöd från bland annat Danmark och Sverige.

Hon var oroad över säkerheten på kärnkraftverket vid sin resa dit. Två av deltagarna i gruppen fick under besöket en liten strålningsdos och fick ta en liten renande dusch efter besöket.

Speciellt hanteringen av använt kärnbränsle oroade henne.

– Det är en stor lättnad att Ignalina nu ska stängas men det finns planer på att bygga ett nytt kärnkraftverk i Litauen , säger Sinikka och vill att energifrågorna ska debatteras mer i Norden. De baltiska länderna har inga stora vattendrag att bygga ut, inga långa kuststräckor eller stora fjäll för vindkraftverk och ligger tätt på många länder. Därför har de svårt att lösa sin energiförsörjning.

Just nu pågår debatten kring den ryska gasledning som ska gå mellan St. Petersburg och Tyskland och som också kommer att delvis passera svenskt territorium. Det är en avgörande politisk fråga för länderna kring Östersjön som ju har i färskt minne Rysslands strypning av gasen till Ukraina i vintras.

Norden har ingen gemensam elproduktion däremot finns den Nordiska elbörsen som handlar och distribuerar el i Norden. På så sätt kan försörjningen tryggas mellan länderna och det uppstår en priskonkurrens. Unikt i ett europeiskt perspektiv.

De nordiska länderna har vitt skilda förhållningssätt till kärnkraften. Sverige har kärnkraft på avveckling, liksom Tyskland, men Centerpartiets ändrade förhållningssätt kan bana väg för en utökning på sikt. Norge har höga fjäll, strida älvar, vattenkraft och inga kärnkraftverk. Det har inte heller Danmark där kolkraftverk och vindmöllor står för merparten av energin. Island har sin varma underjord att tacka för sin geotermiska energiutvinning men satsar också på vattenkraftutbyggnad i stor skala för att klara sin energikrävande aluminiumindustri.

Finland däremot är det enda nordiska land som beslutat sig för att bygga ut kärnkraften. Riksdagen har sagt ja till ett femte kärnkraftverk påhejat av Finlands regering, industri och finska LO.

Finland ligger fortfarande efter Sverige när det gäller kärnkraftsanvändning, påpekade statsminister Paavo Lipponen (s) efter omröstningen. Utbygganden i Finland betyder att kärnkraftens del av den totala energiförsörjningen stiger från 30 till 35 % medan motsvarande siffra i Sverige är 44 %.

För Sinikka Bohlin är avfallsfrågan den stora stötestenen. Inget land har ännu klarat av hanteringen av kärnavfallet. Längst har Sverige och Finland kommit med satsning på djupförvaring långt nere i urberget. Trots en debatt sedan 70-talet har det inte definitivt beslutats var denna djupförvaring ska ligga. Kostnaden är kring 50 miljarder svenska kronor, något som svenskarna fått bidra till genom en extra avgift på energipriset.

Men Sinikka vill inte ha ett definitivt nej till kärnkraften.

– Det är en oändlig skillnad mellan Ignalina och de nya kärnkraftverk som byggs idag, säger hon. Vi måste för framtida bruk samarbeta om energin kring Östersjön och i Norden. Det är viktigt att satsa på många mindre energikällor för att klara behovet av energi. För trots alla energisparkampanjer ökar energiförbrukningen från år till år.

Nordiska Ministerrådet (5 nyheter)

Skriven av: Uppsalanytt

3776