Insändare: Soc&Kom-affären och de finländska journalisterna integritet

0 Comment 24 september, 2016

2008-06-06, 22:54

Insändare: Soc&Kom-affären och de finländska journalisterna integritet

Pressfriheten har som så mycket annat fått en egen dag. Svenskspråkiga Hufvudstadsbladet som utkommer i Finland firade iår Pressfrihetens dag genom att lämna sin insändar- och debattsida tom, förutom en liten notis som förklarade att det var till Pressfrihetsdagens ära. Många av de övriga finländska medierna firade dagen på eget sätt. För de flesta finländska och nordiska läsare var detta säkert en positiv påminnelse om en frihet” som man inte får ta för givet. För en liten skara personer, bl.a. undersökande journalisten Hans Ånäs kunde ståhejn inte ens uppnå tröskeln för vad som anses som ett dåligt skämt.

>> BAKGRUND: SOC&KOM-AFFÄREN

Svenska social- och kommunalhögskolan JK-anmäld

Hufvudstadsbladets chefredaktör Max Arhippainen kan skriva hur många eloger till pressfrihetens ära som det honom och Hbl-styrelsen behagar, men någonstans på denna chefredaktörs och på flera andra finländska nyhetsredaktörers arbetsbord finns en liten notis som aldrig hittat fram till spalterna.

Svenska social- och kommunalhögskolan, en av Svenskfinlands centrala läroanstalter och högskolan där många chefredaktörer och journalister har utbildats, är sedan november 2007 JK-anmäld. Anmälan till Justititiekanslern i Finland som inlämnades av en internationellt känd forskare i innovationspolicy pekar bl.a. på falska och vilseledande akademiska utlåtanden som skrivits av skolans professorer om sökande till en tidsbunden forskardoktorandtjänst.

Dokumenten som hör till anmälan och som utfärdats av själva högskolans förvaltning visar att detta har skett till och med efter att forskaren bett högskolans och dess forskningsinstituts ledning att jäva två professorer. Den ena av de namngivna professorerna kom sedan med ett uppenbart falskt utlåtande som nämnar endast denna sökande vid namn. Professorn påstår sig veta med säkerhet att sökanden inte var inskriven vid Helsingfors universitets doktorprogram. Utlåtandet är daterat före den 24 november 2006. Detta utlåtande kontrollerades inte noggrant och den felaktiga informationen visar sig i beslutprotokollet där tillsättande av tjänsten avgjorts. Protokollet är daterat 29 november 2006.

Nio professorer utsågs som sakkunniga och bads inlämna utlåtande om de sökande. När vi undersöker de dokument som samtliga professorer hade tillgång till hittar vi en uppställning över de fyra sökandes kvalifikationer. Uppställningen är daterad 13 november 2006, alltså innan experterna avfattade sina utlåtande. Innehållet lämnar inget tvivel på att anmälaren var ordinarie doktorand vid Helsingfors universitet när ansökningarna granskades. Där finns inte heller någon oklarhet om den sökandes övriga akademiska meriter.

Skolan anklagas ytterligare för att ha räknat som icke aktuell” denne samma sökande som var doktorand vid Helsingfors universitet under vilken Soc&Kom sorterar. Svenska social- och kommunalhögskolan prickas för att ha tagit i beaktande två personer som inte var antagna till något post-gradualt forskningsprogram vid universitetet. Enligt högskolans eget protokoll placerades till och med en av dessa personer i reserv för forskardoktorandtjänsten.

En annan professor uppger sig i sitt utlåtande för att vara bekant med den sökandes tidigare stipendieansökningar och uppsatser. Anmälan för fram bevis för att denne professor inte rimligen eller i enlighet med Dataskyddslagen kan ha haft tillgång till uppgifter om den sökandes stipendieansökningar. Det finns, enligt bevisen, inte heller någon möjlighet för att professorn skulle kunnat ta del av forskarens arbete sedan tiden före forskningsprojektet påbörjades.

Soc&Kom: Utlåtandena var inte riktiga utlåtande

Representanter för Svenska social- och kommunalhögskolan anser inte att de inbegärde ställningstaganden bör uppfattas som officiella utlåtande om de sökande. Enligt högskolans förvaltningsdirektör Rita Wickholm var dokumenten som forskningsinstitutets direktör Ulla-Maija Kivikuru begärde av professorerna endast anmärkningar om de sökandes meriter.

Rita Wickholm medger dock att högskolan ändrat på en del av sina anställningsrutiner och börjat kräva att professorerna utfärder sina utlåtande på för ändamålet tryckta blanketter. Högskolan medger däremot inte att det kan finnas bevis för att anställningsprocessen 2006 kan ha varit undermålig.

Vår genomgång av dokumenten visar att flera av de tillfrågade professorerna rubricerade sina ställningstaganden med ordet ”Utlåtande”.

Finska undervisningsministeriet: Frivilliga utlåtande med krav på kvalitet

Undervisningsministeriets undersökning av fallet medförde inte en närmare granskning av sanningshalten eller neutraliteten hos utlåtandena. Däremot påpekade ministeriet att även om högskolan inte enligt lagen var skyldig att inbegära utlåtanden om de sökande, så anses eventuella kommentarer eller utlåtanden vara underkastade Förvaltningslagens kvalitetskrav.

Högskolan medgav att åtminstone uppgiften om anmälarens status vid Helsingfors universitet varit felaktigt och tagits upp i beslutsprotokollet som en orsak till osäkerhet om den sökande var aktuell för tjänsten. Ministeriet prickade Svenska social- och kommunalhögskolan för att inte ha rättat till den felaktiga uppgiften.

Tidigare anmälan: Ännu mindre brister har lett till JK-åtgärder

Justitiekanslern och Riksdagens Justitieombudsman har sedan 2006 tagit emot ett femtiotal anmälan gällande Helsingfors universitet. De flesta gäller universitetets olika institutioner och i främste rummet frågor kring studielivet. Trots detta förekommer det ett antal anmälan hos både instanser som gäller anställnings- och utlåtandefrågor. Flera har överskridit tröskeln för ett ärende som upptas till behandling.

Justitiekanslerns verksamhetsberättelse för 2006 hänvisar till ett fall inom området för Undervisningsministeriets verksamhet som gällde kommentarer av sakkunniga. Kommentarernas kvalitet varierade starkt och ingen systematisk jämförelse av de sökande kunde bevisas med dokument. Universitetet blev föremål för Justitiekanslerns kritik och åtgärder.

>>> DE FINLÄNDSKA MEDIERNAS MISSLYCKADE BEVAKNING AV FALLET

Bevakning av fallet viktigt för rättssäkerheten

Enligt journalist Hans G. Ånäs som utbildades vid Svenska social- och kommunalhögskolan tjänar de finlandssvenska mediernas tigande inte allmänhetens intressen. Han har följt med fallet och undersökt många av de offentliga dokumenten. Och han anser att det finns orsak till oro med tanke på rättssäkerheten hos tjänste- och stipendiesökande i Finland. Frågan har ett bredare samhällsintresse med tanke på vad dokumenten avslöjar om anställningsprocessen.

”Om detta fall visar något, så är det att om en professor är inkompetent eller skrupelfri, så kan hon eller han inlämna fullständigt undermåliga och falska uppgifter för eller emot en sökande, utan att uppgifterna granskas innan de utnyttjas” säger Ånäs. Han tillägger att någon som anlitas som expert kan påstå sig känna till och kunna bedöma en sökandes arbete och meriter utan att detta stämmer. Sökande har inget sätt att jäva eller varna för experter som de anser att inte kan förhålla sig opartiskt.

Rättssäkerheten är ännu sämre hos stipendiefonderna där namnen på experterna som utvärderar forskningsprojekt och sökande oftast hemlighålls från de sökande.

”Fallet är av betydande samhällspolitiskt intresse. Men de finlandssvenska tidningarna har inte velat eller vågat ta i Soc&Kom-affären” säger Ånäs.

Soc&Kom och de finlandssvenska medierna – kollegiala band kors och tvärs

En mycket ytlig genomgång av de synliga eller välkända förbindelserna mellan Svenska social- och kommunalhögskolan och de finlandssvenska medierna visar intressanta drag som åtminstone delvis kan förklara svårigheterna som journalisterna har med att bevaka just detta ämne.

Kollegiala band existerar mellan bl.a. Hufvudstadsbladet, Vasabladet och Finska notisbyrån i och med att de flesta av dessa mediers svensk-språkiga journalister lär ha skaffat sin utbildning hos högskolan. Hufvudstadsbladet finns representerad i högskolans Samarbetsdelegation.

Delegationen har enligt högskolans hemsida till uppgift bl.a. att verka inom fälten där högskolan utbildar samt att vinna stöd för högskolan i samhället. Dokument från högskolan tydliggör ett närt samarbete mellan Huvfudstadsbladets chefredaktör Max Arhippainen, Vasabladets chefredaktör och Svenska social- och kommunalhögskolan bl.a. i form av det gemensamma ordnandet av en journalistkonferens år 2003.

Vasabladets chefredaktör Dennis Rundt höll föredrag åtminstone vid denna konferens. Deltagarlistan verkar som ett slags familjporträtt på nästan samtliga av de journalisterna som var informerade om men varit ovillig att bevaka Soc&Kom-affären.

Men tidningen Åbo underättelser vars chefredaktör Torbjörn Kevin gav grönt ljus åt en debattartikel om fallet lyser med sin frånvaro i detta sammanhang och har fått sin utbildning i Åbotrakten.

En utvärdering från 2002 fastslog att högskolan redan då hade starka kontakter till de svenskspråkiga medierna i Finland och till och med rekryterade undervisningspersonal därifrån.

Finska notisbyråns (FNB:s) marknadsdominans i förmedlingen av svenskspåkigt nyhetsinnehåll har varit på tal hos Konkurrensverket i Finland redan år 2000. Men trots denna marknadsdominans och en flerårig dispens från den finländska mediemarknadens spelregler har den svenska sektionen i flera år varit ett förlustprojekt. Sektionen har haft dålig ekonomi och betydande kundförluster under flera år.

Men FNB har flera gånger sökt skydd hos Riksdagen med förhoppning om offentligt understöd, i synnerhet för den svenska sektionen.

Svenska sektionens chefredaktör Jan Snellman är utbildad vid Svenska social- och kommunalhögskolan, precis som majoriteten av sektionens journalister.

Finska notisbyråns Jan Snellman: Här är det jag som bestämmer”

När journalisten Hans Ånäs kom med vad han ansåg vara ett angeläget nyhetstips i en sak som beror Svenskfinland stötte han på en organisationskultur som framförallt tycks präglas av en överlägsen inställning till nyhetstipsare och allmänheten. Enligt FNB hörde inte en JK-anmälan av Svenska social- och kommunalhögskolan till de nyheterna som de prioriterar.

Men FNB ansåg sig inte vara skyldig att motivera sitt val eller att förklara sina prioriteringar gällande vilka JK- eller JO-anmälan som publiceras och vilka inte.

I mitt tycke vittnar detta om en brist på kommunikationsvilja som tycks vara utmärkande för FNB” säger Ånäs. Men enligt Ånäs var svenska sektionens chef kanske den bäste representanten för hur FNB:s svenska sektion ser på sin verksamhet i Svenskfinland.

Enligt Hans Ånäs svarade Snellman Har är det jag som bestämmer” på frågan om FNB:s nyhetsprioriteringar.

Svenskfinland granskas kontaktade Finska notisbyråns chef Mika Pettersson och flera andra ledande representanter för FNB för kommentar i frågan, men de besvarade inte våra e-postmeddelande.

Vasabladets Dennis Rundt: Soc&Kom-affären främmande på våra bredgrader”

Österbottniska Vasabladet som också var medarrangör av Journalistkonferensen 2003 tycktes inte heller vilja ta i frågan med tångar. Ånäs fick ett svar från debattredaktören att hon gett hans debattinlägg till chefredaktören Dennis Rundt. Svaret var något underligt. Rundt lär ha kommunicerat med henne att frågan var främmande på våra bredgrader”. Någon insändare skulle sannolikt inte publiceras.

I en epost till chefredaktören redgjorde Ånäs sedan i detalj för frågans samhällspolitisk och rättskyddsmässiga betydelse i Svenskfinland. Men chefredaktörens svar uteblev.

Huvfudstadsbladets nyhetsblackout: Ord och handlingar lever egna liv

De svar som Hans Ånäs fått i några epost från journalister vid Hufvudstadsbladet talar om att Soc&Kom-ärendet anses av dem vara en enskild despyt eller att en JK-anmälan inte utgör en intressant nyhet- inte ens en anmälan som riktats mot de finlandssvenska journalisternas egen högskola.

Men när vi flyktigt granskar innehållet i Svenskfinlands största dagstidning hittar vi flera artiklar och notiser som lätt kunde placeras i samma kategori som Ånäs nyhetstips och debattinlägg.

JK-anmälan och enskilda akademiska dispyt tycks ändå vara nyhetsstoff för Hbl.

Vi hittar en kolumn som beskriver en enskild professors dispyt med en universitetsstuderande som enligt denne professor gjort sig skyldig till fusk. Varken den studerande eller professorns hemuniversitet i Kanada finns med som motparter i diskussionen.

Vi upptäcker till och med att Svenska social- och kommunalhögskolans rektor är kolumnist för tidningen.

Bland de JK- eller JO-anmälan som Hbl ansett det motiverat att publicera finns en anmälan som inte gått över tröskeln för att bli ett ärende för Justitiekanslern. Anmälan gäller den finländska dåvarande utrikesminister Ilkka Kanerva. Den andra JO-anmälan gäller ett klagomål mot Arbetslivs- och näringsministeriet, en anmälan som ännu inte avgjorts, när Hbl besluter att den är värd att publicera. Vi hittar flera liknande fall, utöver dessa exempel. Artiklar och notiser om Svenska social- och kommunalhögskolans campusflyttning och popularitet anses av Huvfudstadsbladets redaktion vara värda att skriva om. Men nyheten om att högskolan JK-anmälts för mycket allvarliga brister i förvaltningen och rättsskyddet finns inte med.

Tycksvara att på Mannerheimvägen 18 i Helsingfors lever ord och handlingar egna liv” skrattar Hans Ånäs.
###

Svenskfinland granskas (2 nyheter)

Ytterligare information:
http://finlandsjannej.wordpress.com

Skriven av: Biur Klemetskog

5356