2007-01-22, 21:23

Insändare: Dietisters råd orsakar fetma

Gör tvärt emot dietisternas gamla råd. Ät er mätta på riktig mat tre gånger om dagen. Undvik mellanmål och var inte rädda för fett. Man blir vare sig fet eller sjuk av fett. Och vill ni gå ner i vikt, minska då på eller undvik socker, bröd, pasta, ris och potatis, skriver Christer Enkvist.

I radio, TV och flera svenska dagstidningar har vi under julhelgerna kunnat ta del av olika dietisters råd om hur vi borde förfara med den goda julmaten för att inte gå upp i vikt.

Värmlänningarna hotades t ex med att bli hela 800 ton tyngre under helgerna om man inte följde de goda råden från en dietist. Sundsvallsborna har också utsatts för propagandan.

Man skall äta mindre fett för det innehåller så mycket kalorier och sedan skall man motionera mycket. Problemet är att det är under alla de årtionden som dietisterna gett just dessa råd, som fetman ökat explosionsartat i världen. Folk följer råden i stor utsträckning och därför har fettkonsumtionen gått ned markant de senaste 20-30 åren. Trots detta blir allt fler allt fetare.
Detta negativa samband mellan konsumtion av fett och antalet feta människor förorsakar dock inte dietisterna att ens tänka tanken att råden kanske är felaktiga utan de fortsätter att ge samma råd, år ut och år in.

Man skulle därför kunna säga att det är just dessa råd som är en av orsakerna till fetman i världen.

I stället borde dietisterna ansluta sig till det paradigmskifte vi nu kan skönja och som säger att det är den enorma kolhydratkonsumtionen som är den huvudsakliga orsaken till fetman i världen. I Svenska Dagbladet kan vi också läsa den 8/1 om forskning från Karolinska Institutet, som visar att kvinnor som drack fet mjölk behöll en lägre vikt än de som inte drack fet mjölk.

Genom enkla iakttagelser av verkligheten kan vi se att detta stämmer bra. Några exempel: I det gamla svenska bondesamhället visste alla att ville man ha grisarna feta, skulle man ge dem potatis och spannmål d.v.s. kolhydrater i riklig mängd. När nuförtiden idealet är att grisarna skall vara magra ger man dem soja, raps och vassle, alltså proteiner och fett.
På 1950- och 60- talen skar man aldrig bort något fett på skinkan och drack alltid fet mjölk och det fanns knappast några feta människor alls och ytterst få feta barn.

Före 1960- talet existerade inte fetma eller typ 2-diabetes bland eskimåer trots att de nästan bara livnärde sig på animaliskt fett. I början på 60-talet kom Coca Cola och alla den moderna världens kolhydratprodukter till eskimåerna och då kom också fetman, typ 2-diabetes och alla de sjukdomar man ser följer i spåren på en extrem kolhydratkonsumtion.

”Men då rörde sig folk mycket mer”. Detta är det klassiska motargumentet. Det gjorde de visserligen men hur är det med motionen? I en av de största dagstidningarna presenterades också före jul en tabell som visar hur många kalorier man gör av med vid olika aktiviteter. Vid exempelvis promenad i en hastighet av 6 km/tim har man förbrukat endast 150 kalorier efter 34 minuter. Skulle man alltså vilja göra sig av med låt säga 2 000 kalorier måste man promenera i 7 timmar och 20 minuter och om ett barn som väger 20 kg skall bränna 100 gram lösgodis måste det springa i 3 timmar och 20 minuter.

Motion och rörelse är annars nyttigt för hela kroppen och bör i högsta grad uppmuntras inte minst nu efter julens stillasittande. Hjärta, lungor, leder, ben och senor mår bra, men vad gäller vikten är det praktiskt taget omöjligt att motionera sig ner i vikt.

Kolhydraternas roll och rörelsers minimala påverkan på kroppsvikten är iakttagen sedan 1800-talet och bekräftades nu åter i en nyligen framlagd doktorsavhandling. En Uppsalaforskare studerade havskappseglare och visade att trots att de åt ”nyttig mat” med mycket frukt och grönt och rörde sig maximalt gick de ändå upp i vikt under seglingen.

Så gör tvärt emot dietisternas gamla råd. Ät er mätta på riktig mat tre gånger om dagen. Undvik mellanmål och var inte rädda för fett. Man blir vare sig fet eller sjuk av fett. Och vill ni gå ner i vikt, minska då på eller undvik socker, bröd, pasta, ris och potatis.

Christer Enkvist.
Läkare, Trollhättan.

Livsmedelsverket (5 nyheter)

Ytterligare information:
http://blogg.passagen.se

Skriven av: Zebulon Macahan

4365

Related Articles

Oväntade kopplingar mellan genförändringar i tumörceller och läkemedelssvar vid hjärncancer funna

Fem svenska lärosäten blir Europauniversitet

Castellum nyckelspelare när Uppsala expanderar citykärnan

​Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer

Post Comment Avbryt svar

Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer