2005-12-19, 11:55

Forskning: Blåsbyggande protein hjälper till att bilda blodkärl

Hur gör egentligen kroppen för att bilda blodkärl? Den frågan har en forskargrupp från Uppsala universitet studerat tillsammans med kollegor från National Institutes of Health, USA. Resultaten visar att ett relativt okänt protein, CLIC4, bygger blåsor som senare utvecklas till kärlets inre hålrum. Studien publiceras den 23 december i Journal of Biological Chemistry.

Forskarna i projektet har kartlagt vilka proteiner som på olika sätt förändras i samband med byggande av rörstrukturer, till exempel blodkärl. Det visade sig att ett stort antal proteiner förändrades och forskarna kunde fastställa identiteten för 27 av dem. Den mest spännande av dessa proteiner heter CLIC4, intracellulär kloridkanal nr4.

Man vet inte mycket om CLIC4, men studier på ett besläktat protein i rundmask visar att det deltar i byggandet av rundmaskens exkretionskanal. Det finns flera indikationer på att rörstrukturer bildas på ett liknande sätt i primitiva organismer och människor.

En viktig del i byggandet av ett rör är att bilda små blåsor, vesikler, inne i cellen. Dessa blåsor smälter ihop till större så kallade vakuoler, som är förstadier till rörets inre hålrum. Forskargruppen från Uppsala och USA undersökte var CLIC4 finns i blodkärlscellen och hittade proteinet i väggarna på små vesikler inne i cellen. Därefter såg forskarna att proteinet fanns i vissa kärl i tumörer, där kärl hela tiden nybildas.

– Det tyder på att CLIC4 deltar i uppbyggnaden av kärl, säger Lena Claesson Welsh.

Genom att förstöra blodkärlcellers förmåga att producera CLIC4 kunde forskargruppen visa att proteinet krävs för att bygga ett blodkärl.

– Det här är helt nya data. Tidigare har man inte vetat vilka proteiner som reglerar processen när vesikler smälter ihop till vakuoler för att bilda kärlets inre hålrum, berättar Lena Claesson Welsh.

Det pågår intensiv forskning kring hur blodkärl bildas. Kan man förstå hur rören skapas kan man designa bättre läkemedel som kan stoppa kärlbildning, vilket är relevant för en rad sjukdomar, till exempel, cancer, diabetes och kroniska inflammationer.

Forskargruppen som presenterar sina resultat i Journal of Biological Chemistry har letts av Lena Claesson Welsh vid Uppsala universitet. Övriga deltagare i gruppen är Svante Bohman, Taro Matsumoto, Anna Dimberg och Lars Jakobsson från Uppsala universitet. Dessutom har gruppen samarbetat med Kwang Suh och Stuart Yuspa vid National Institutes of Health, USA.

Uppsala universitet (762 nyheter, 28 evenemang)

Ytterligare information:
http://info.uu.se

Skriven av: Uppsalanytt

3070

Related Articles

Castellum nyckelspelare när Uppsala expanderar citykärnan

​Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer

Akademiska pionjär på mer skonsam operationsmetod vid munhålecancer

BB på väg vid Akademiska firar 30 år

Post Comment Avbryt svar

Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer