FöreningsSparbanken om vårproppen: Plånboksfrågornas frånvaro

0 Comment 24 september, 2016

2004-04-15, 18:08

FöreningsSparbanken om vårproppen:
Plånboksfrågornas frånvaro

Det finns inte många konkreta förslag i årets vårproposition för hushållen. Ett antal kostnadsökningar nämns som inriktas på att stötta framförallt barn i familjer med svag ekonomi. Men de är planerade först till valåret 2006.
Marginaleffekterna är stora för många ensamstående föräldrar och det är svårt för dem att förbättra sin ekonomi, säger Ylva Yngveson vid Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken.

Under många år har utvecklingen för ensamstående föräldrars ekonomi varit mindre positiv än för många andra löntagarhushåll. Det kan t o m vara så att de fått en försämring. Bidragen har inte hängt med eftersom de inte automatiskt räknas upp.

Man kan säga att regeringen har använt en passiv metod, dvs genom att undvika att höja inkomstgränser och belopp har bidragen urholkats. Det är främst ensamstående föräldrar som är i stort behov av ekonomiskt stöd och de har förstås fått känna av dessa neddragningar i smyg. Nu reserveras pengar för att ändra underhållsstöd och bostadsbidrag.

Den första smygsänkningen gäller underhållsstödet, som från början skulle utgöra 40 procent av basbeloppet per barn och år. Men 1994 frystes uppräkningen och har sedan dess inte höjts någon gång. I år skulle beloppet vara 137 kronor, dvs 12 procent, högre. För en ensamstående med två barn betyder det nästan 3.300 kronor mer per år. Ensamstående föräldrar har ett svagt sparande.

– Enligt vår sparundersökning har hela 54 procent av de ensamstående föräldrarna mindre än 10.000 kronor sparade. De flesta, 90 procent, vill spara mer men 70 procent har inte råd. Det är klart att några tusenlappar till om året har stor betydelse för deras ekonomi, säger Erika Pahne.

Den andra smygsänkningen gäller bostadsbidraget. Inkomstgränser och hyresgränser ligger kvar på samma nivå som 1996. Räknar vi om vad den ensamstående mamman (en av våra typfamiljer) fick i bostadsbidrag som andel av hyran 1996 och vad det skulle betyda idag om hon fick bidrag med samma andel, kan vi konstatera att hon skulle få hela 690 kronor mer per månad, dvs ca 8.300 kronor mer per år. (Hyra 1996: 4.100 kr och bostadsbidrag på 1.430 kr. Hyra 2004: 4.700 kr och bostadsbidrag på 950 kr.)

Vad har regeringen för målsättning med bidragssystemen? Är tanken att de ska fasas ut så småningom och därför inte räknas upp eller ska de finnas kvar för samma grupper och med det stöd man tidigare tänkt?

Om det sistnämnda gäller: Varför inte indexuppräkna gränser och hyresnivåer och se till så att finansieringen håller i olika lägen?

En grupp föräldrar som har speciella problem att klara ekonomin är högskolestudenter som får barn. I propositionen finns en viljeinriktning att stötta dessa hushåll. Många har inte någon inkomst före studierna att grunda en föräldrapenning på utan hamnar på grundnivån. Den ersättningen har höjts under några år och är nu uppe i 180 kronor per dag mot 60 kronor för tre år sedan (före skatt). Det har varit betydelsefullt, men även när studierna återupptas efter föräldraledigheten är ekonomin ett problem. Därför är det angeläget att man nu föreslår ett barntillägg för studenter med barn och då utan att deras skuldsättning ska behöva öka alltför mycket.

Inkomstgränsen för hur mycket sidoinkomster man kan ha höjdes när det senaste studiemedelssystemet infördes. Men har man barn att ta hand om är det svårt att kombinera studier med arbete.

Övriga förslag som direkt berör hushållen är:

Återställa sjukförsäkringen. Till år 2005 budgeterar man för en höjning tillbaka till 80 procents ersättningsnivå och slopande av den tredje sjuklöneveckan.

Fortsatt grön skatteväxling. Förutom årlig indexuppräkning ska skatteväxlingen omfatta 4 miljarder kronor år 2005 och 3 miljarder kronor år 2006.

ROT-avdrag motsvarande det som gällde 1996-1999 införs.

Slutsatsen blir att många förändringar som diskuteras i årets vårproposition är välkomna även om det kan diskuteras vilken betydelse de har för Sveriges framtida utveckling i stort. När kommer framtidsfrågorna, visionerna och lösningarna för framtida utveckling att diskuteras? Och varför kommer de föreslagna förbättringarna först under valåret 2006? Det borde vara nu när vi är inne i en svagare konjunktur som mer pengar behövs i hushållens plånböcker.

FöreningsSparbanken (11 nyheter)

Ytterligare information:
http://www.foreningssparbanken.se

Skriven av: Uppsalanytt

217