2005-10-06, 10:45

Bokhistoriskt fynd i bibliotek

I Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek (KSLAB) i Stockholm har nyligen återfunnits en bok som tillhört den berömde danske astronomen Tycho Brahe (1546-1601).

Det rör sig om det hittills enda kända arbetet om lantbruk i Brahes bibliotek, italienaren Petrus de Crescentiis medeltida text Ruralia commoda i en charmfullt illustrerad tyskspråkig upplaga tryckt i Frankfurt 1583, med titeln New Feldt und Ackerbaw.

Boken är med all sannolikhet bunden i Brahes eget bokbinderi vid hans säte Uraniborg på Ven och bör ha ett samband med hans verksamhet som godsägare på ön. Där skall han ha gjort sig känd som ”bondeplågare” innan han 1597 blev tvungen att lämna Danmark efter en konflikt med arrendatorer och myndigheter.

Böcker ur Brahes boksamling, som splittrades efter hans död i Prag 1601, är extremt sällsynta och i svenska offentliga bibliotek är t.ex. endast två volymer som tillhört honom kända sedan tidigare.

Brahes epokgörande insatser som astronom är sedan länge väldokumenterade, medan vi däremot vet rätt lite om hans verksamhet som godsägare på Ven. I vilken mån Brahe hade användning för den nyupptäckta boken i sin vardag är också svårt att veta, men säkert var dess omfattande avsnitt om trädgårdsodling av särskilt intresse för honom, med tanke på den ståtliga renässansträdgård (idag under rekonstruktion) han lät uppföra kring Uraniborg.

Troligen var den aktuella Crescentiisupplagan en av de källor som Brahe hämtade idéer från för sina planteringar. Att han införskaffade just denna upplaga av texten är säkert heller ingen tillfällighet, då den är starkt utökad och bearbetad för tyska förhållanden som påminde om dem på Ven. Dess innehåll var för att använda ett modernt språkbruk helt enkelt ”state-of-the-art” för den nordeuropeiske godsherren.

Hur boken hamnade i Sverige är okänt. En möjlighet är att den hemfördes som krigsbyte vid något av de svenska fälttågen under 30-åriga kriget, t.ex. vid plundringen av Prag 1648. Från 1600-talets mitt är i varje fall de botaniska anteckningar på svenska som finns i bokens trädgårdsavsnitt.

Vem som gjort dessa noteringar är också okänt, men det är däremot dokumenterat att boken senare ägts av riksrådet Arvid Horn (1664-1742) och därefter av dennes son Adam Horn (1717-1778). Den senare var en av det svenska 1700-talets främsta boksamlare.

Att den aktuella volymen behållit hemligheten om sin förste ägare så länge har en enkel förklaring. Brahe har visserligen självmedvetet försett bokbandet med sitt ägarmärke, ett s.k. pärmexlibris, men detta har någon gång raderats, troligen i äldre tid. Rester av pärmexlibriset finns dock kvar och detta räckte för att den kunnige antikvariatsbokhandlaren Mats Rehnström skulle kunna identifiera boken som Brahes efter att ha blivit ombedd att titta på den under ett besök i KSLAB:s källararkiv.

Det är en händelse som onekligen ser ut som en tanke att vi nu kan belägga att denna lantbruksbok från Brahes bibliotek (som till största delen innehöll matematiska och naturvetenskapliga arbeten) passande nog slutat sin resa i ett agrarhistoriskt bibliotek, beläget vid foten av Stockholms första astronomiska observatorium.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek

Skriven av: Uppsalanytt

2563

Related Articles

Så här föreslås förstärkta forskningsmedel till universitet och högskolor fördelas i Uppsala län

Bilmetro visar vägen genom att installera egen publik laddinfrastruktur.

Vårt medfödda immunsystem förvärrar läget vid svår covid-19

Spektakulära nakensnäckor i ny Nationalnyckel

Post Comment Avbryt svar