2006-06-14, 14:03

Avhandling: Elevinflytande skapar sämre demokrater

Öppet diskussionsklimat skapar goda demokrater. Men möjligheten att påverka undervisning, schema och läromedel leder till sämre kunskaper om demokrati. Det visar statsvetaren Ellen Almgren i sin avhandling som hon försvarade vid Uppsala universitet den 5 juni.

Ett av den svenska skolans viktigaste uppdrag är att fostra unga människor till demokratiska medborgare. Skolpolitiken sätter stor tilltro till skoldemokrati. Om eleverna får uppleva en demokratisk verksamhet, och framför allt om de själva får inflytande över skolan, kommer de att utvecklas moraliskt samtidigt som de får kunskaper om demokrati, politik och samhälle.

I sin avhandling analyserar Ellen Almgren om skoldemokratin har de önskade effekterna på elevers kunskaper om demokrati och samhälle. Ca 6000 14- och 15-åriga elever svarade år 1999 på en stor enkätundersökning med såväl kunskapsfrågor som attitydfrågor. Analyser av materialet visar att ett öppet klassrumsklimat där eleverna får möta flera olika synvinklar på politiska och samhälleliga frågor och där de får diskutera och argumentera fritt, har positiva effekter på de politiska kunskaperna.
Men samtidigt har det elevinflytande som skolpolitiken talat mest om – direkta påverkansmöjligheter på undervisningens utformning, på schema och läromedel – negativa effekter på elevernas politiska kunskaper. Ju mer inflytande en skola erbjuder inom dessa områden desto mindre kan eleverna om demokrati och samhälle.
Ett annat centralt mål för den svenska skolan är att utbildningen skall vara likvärdig. Målet kan tolkas på flera olika sätt, men att alla skolor skall hålla rimligt likvärdig kvalitet på såväl utbildning som medborgarfostran kan ses som ett minimikrav. Och om skolsegregationen har effekter på utbildningens kvalitet är det ett problem för vilket likvärdighetsmål man än förespråkar.

Ellen Almgren visar att elever som går i invandrartäta skolor eller i skolor där elevernas föräldrar har låg utbildning har sämre kunskaper än elever som går i skolor med färre invandrade elever eller i skolor där elevernas föräldrar har hög utbildning, oavsett vem eleven själv är.

Vidare visar hon att skoldemokratin och skolsegregationen är kopplade till varandra. Det gynnsamma öppna klassrumsklimatet är nämligen vanligare på skolor där föräldrarnas genomsnittliga utbildning är hög. Det kontraproduktiva elevinflytandet, i form av de direkta påverkansmöjligheterna, är vanligare på invandrartäta skolor och skolor där elevernas föräldrar har en genomsnittligt låg utbildning.
Det är i och för sig möjligt att argumentera för att elevinflytande är en grundläggande rättighet, men det är under alla omständigheter problematiskt att elevinflytandet har negativa återverkningar på ett annat grundläggande mål för den svenska skolan, nämligen att fostra demokrater. Att elevinflytandet dessutom används flitigast på skolor där eleverna av andra skäl sämst rustas till demokrater riskerar att öka den politiska ojämlikheten mellan framtidens medborgare.

Uppsala universitet (762 nyheter, 28 evenemang)

Ytterligare information:
http://info.uu.se

Skriven av: Uppsalanytt

3772