2005-04-28, 09:55

Arbetslivsinstitutet: Skillnad på att vara psykiskt utsliten och utbränd

Utmattad kan man bli av stora krav från omgivning och arbete, men har man dessutom egna krav på att prestera och vara duktig kan belastningen bli än större. Forskaren Lennart Hallsten på Arbetslivsinstitutet vill skilja på begreppen i forskningen om utmattningsreaktioner.

Lennart Hallsten använder termen utbränning (burnout) för att beteckna en psykisk kris som har att göra med att man trots stora ansträngningar inte tycker sig klara av sina centrala uppgifter eller roller här i livet. Det sänker självkänslan samtidigt som utmattningen ökar. Vid psykisk utslitning (wornout) kan man vara lika utmattad, men man besväras inte av egna prestationskrav på samma sätt och självkänslan behöver inte på påverkas av motgångar.

I en populationsstudie av nära 5 000 personer har Lennart Hallsten funnit att nio procent av de undersökta visade tecken på utbränning medan fem procent var psykiskt utslitna. Utbränning är vanligare bland kvinnor än bland män och det omvända gäller för psykisk utslitning.

Båda grupperna, burnouts och wornouts, har en svår arbets- och livssituation, men deras sätt att förhålla sig till den är olika. Burnouts pressar sig hela tiden lite till och lite till för att orka med uppgifterna. Wornouts kan acceptera att få färre arbetsuppgifter utan att det påverkar känslan av att göra ett gott arbete.

För att kunna behandla utmattning på rätt sätt att det viktigt att veta bakgrunden till att individen har blivit slutkörd. Beror det på en process som lett fram till burnout eller wornout?

För wornouts kan det räcka med att arbetssituationen förändras eller byts ut medan burnouts därutöver behöver fråga sig varför han eller hon måste vara så duktig hela tiden, säger Lennart Hallsten.

Lennart Hallstens studie Burnout and wornout: concepts and data from a national survey är publicerad i antologin Research Companion to Organizational Health Psychology (red AS-G Antoniou, CL Cooper; Cheltenham: Elgar Publ).

Arbetslivsinstitutet

Ytterligare information:
http://www.arbetslivsinstitutet.se

Skriven av: Uppsalanytt

1929

Related Articles

Akademiska pionjär på mer skonsam operationsmetod vid munhålecancer

BB på väg vid Akademiska firar 30 år

Inte bättre behandling i läkemedelsstudier

Fortsatt försämring för Sveriges arter

Post Comment Avbryt svar