Akademiska Sjukhuset

Akademiska först med genmodifierat virus mot neuroendokrina tumörer

Akademiska först med genmodifierat virus mot neuroendokrina tumörer

Från att ha setts som ett dödligt hot kan virus i framtiden bli en ny behandling som kan bromsa och till och med bota svåra sjukdomar som cancer. I våras inleddes en patientstudie på Akademiska sjukhuset, den första i sitt slag i världen, där man testar ett genetiskt modifierat förkylningsvirus som specifikt angriper neuroendokrina, hormonproducerande tumörer.

– Om behandlingsmetoden visar sig vara säker och effektiv kan genmodifierade virus revolutionera cancervården genom att erbjuda en ny sorts behandling och förhoppningsvis även bot vid svårbehandlade cancerformer, säger Kjell Öberg, överläkare på Akademiska sjukhuset och seniorprofessor i onkologisk endokrinologi, som leder studien.

Han betonar samtidigt att läkemedel ligger flera år framåt i tiden, men att forskningsstudien i sig ger viktig information för fortsatt utveckling av behandlingar baserade på virus och immunterapi.

I Sverige upptäcks cirka 400 nya fall av neuroendokrina tumörer varje år. Cancertumörerna, som oftast är hormonproducerande, sitter vanligen i tunntarmen, men även i lungan och andra organ som magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. Bättre diagnostik och bromsbehandling gör att många patienter kan leva länge med sin sjukdom, ibland upp till 20-30 år. Uppskattningsvis lever 3 500 personer med någon form av neuroendokrin tumör i Sverige idag.

I patientstudien, som inleddes på Akademiska i mars 2016, inkluderas patienter med neuroendokrina tumörer oavsett lokalisering. Forskarna räknar med totalt 35 deltagare under 2,5 år. Ett kriterium är att man redan har fått standardbehandling med cytostatika och/eller målinriktad behandling samt eventuellt även radioaktiv behandling, men inte svarat tillräckligt bra på dessa. Ett annat kriterium är att cancertumören ska ha börjat växa igen och spridit sig till levern.

Virusbehandlingen, som syftar till att stimulera kroppens immunförsvar lokalt, ges i form av injektioner direkt in i en leverartär. Det består av ett vanligt förkylningsvirus, adenovirus, som genmodifierats till att bli onkolytiskt vilket innebär att det endast letar upp och dödar specifika cancerceller, inte annan vävnad. När viruset tas upp av tumörcellerna släpps äggviteämnen som stimulerar kroppens immunsystem. I ett första skede (fas 1) är syftet att utprova rätt dosering. Dosen anpassas individuellt och ökas successivt. Om resultaten är tillfredsställande, går man därefter vidare med nästa fas, för att studera effekter av själva behandlingen och eventuella biverkningar.

– Vi har hittills sett att patienterna får en kraftig lokal effekt i tumörcellerna när immunsystemet aktiveras. I början får man influensaliknande symtom som klingar av. Till våren räknar vi med att ha de första resultaten, säger Kjell Öberg.

Det onkolytiska viruset som används i studien, har utvecklats av en forskargrupp vid Uppsala universitet ledd av professor Magnus Essand. Onkolytiska virus används även i andra kliniska studier, exempelvis baserade på herpesvirus, som orsakar munsår, och mässlingsvirus.

Studien finansieras via så kallad crowdfounding, ett sätt att finansiera forskning som växt fram på senare år, inte minst i USA. Det innebär att personer, oftast patienter, sätter in eller donerar pengar till en viss forskingsstudie, i detta fall till onkolytiska virusfonden som bildades vid Uppsala universitet 2012. Hittills har cirka 15 miljoner kronor samlats in bland annat genom en stor donation från en före detta patient som namngivit viruset (AdVince).

FAKTA: Behandling av neuroendokrina tumörer – carcinoider

  • Cancertumörerna är oftast hormonproducerande och sitter vanligen i tunntarmen, men även i lungan och andra organ som magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln.
  • Eftersom tumören oftast är långsamväxande med diffusa symtom kan det dröja lång tid innan upptäckt.
  • Flertalet patienter opereras, oavsett om tumörerna hunnit sprida sig eller inte.
  • Om tumören ger hormonella symtom får man behandling med så kallade somatostatinanaloger; läkemedel som liknar ett naturligt hormon i kroppen kallat somatostatin och som hämmar utsöndringen av andra hormoner och minskar symtomen. Läkemedlet kan även bromsa upp tumörtillväxten.
  • Ibland används även interferon, som stärker immunförsvaret, för att bromsa upp sjukdomsutvecklingen och hålla sjukdomen i schack.
  • Vid vissa tumörtyper kan behandling med radioaktivt märkta somatostatinanaloger vara en metod. Man använder framför allt isotoperna 177-lutetium och 99-yttrium. Behandlingen ges endast på ett fåtal kliniker i Europa, bland annat på Akademiska sjukhuset.

    Akademiska sjukhuset – pressmeddelanden

    Post Comment