Akademiska Sjukhuset

​Miljonanslag till SLE-forskning på Akademiska

Personer med den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nya forskningsrön har lett till effektivare behandling med biologiska läkemedel och ökad kunskap om ärftliga faktorer. Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har länge legat i frontlinjen och nu har en forskargrupp tilldelats anslag på 4,2 miljoner kronor från Svenska Läkaresällskapet.

– Vi är förstås mycket glada och stolta. Forskningsanslagen ska bland annat användas för fortsatt kartläggning av hur arvsanlag påverkar SLE. Resultaten kommer sannolikt att bidra till ökad förståelse av sjukdomsmekanismerna samt till ökad kunskap om infektionsförsvaret och hur autoimmuna reaktioner i allmänhet uppstår, säger Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi på Akademiska sjukhuset.

Forskargruppen får dels ett tvåårigt projektanslag på 2,7 miljoner som kan förnyas i ytterligare två år med samma summa, dels ett femårigt anslag på 1.5 miljoner som stöd till det svenska SLE-nätverket där Lars Rönnblom är koordinator. Nätverket ska arrangera en SLE-konferens 2022 för att redovisa aktuell SLE-forskning.

SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en autoimmun reumatisk sjukdom som till 90 procent drabbar kvinnor. Vid sjukdomen uppstår inflammation i flera organ och vävnader. Hos vissa kan t ex njurar, hjärta och lungor angripas, medan andra främst har symtom från hud, leder och benmärg.

Att interferon spelar en nyckelroll är redan till stora delar klarlagt. Interferon är ett naturligt förekommande protein, producerat av kroppens celler som svar på attacker av virus, cancerceller och parasiter. Vid SLE sker en överproduktion av interferon som stimulerar immunsystemet och underhåller sjukdomsprocessen. Det är däremot oklart hur den onormala immunaktiveringen ska brytas utan att patienten drabbas av biverkningar.

Forskargruppen vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har bidragit till att identifiera mer än 25 av de drygt 100 gener som är kopplade till ökad risk för SLE. Dessa gener kan dock endast förklara mindre än 30 procent av den totala ärftliga sjukdomsrisken och det är ännu okänt hur majoriteten av riskgenerna påverkar immuncellerna.

De senaste åren har studier visat att personer med SLE löper tio gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Häromåret visade en forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset att ärftlighet är en viktig förklaring till att medelålders med SLE löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt. Det förklarar varför förebyggande blodfettsänkande behandling inte tycks fungera lika bra i denna patientgrupp som hos andra patienter. Följden har blivit att vi fått tänka i nya banor, förklarar Lars Rönnblom.

FAKTA: SLE (Lupus erythematosus)
* En autoimmun reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader.
* Lupus erythematosus betyder ”rött vargbett”. Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och kinderna.
* Sjukdomen börjar ofta med ledsmärtor (artrit), förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan, muskelsmärtor, kronisk trötthet och feber.
* Sjukdomen är vanligare hos kvinnor (90 procent av de drabbade). För kvinnor i 35-44 årsåldern är risken 50 gånger högre än i befolkningen i stort.
* De vanligaste dödsorsakerna vid SLE är hjärtsjukdomar och åderförkalkning i hjärtats kranskärl eller hjärnan.
Mer information:
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi, telefon: 018-611 53 98, e-post: lars.ronnblom@akademiska.se eller lars.ronnblom@medsci.uu.se

Post Comment