Olof Rudbeckdagen som anordnas av Uppsala Läkarförening gick år 2023 i pandemins tecken. Målet med dagen var att se närmre på de lärdomar vi nu kan ta med oss från Covid-19-pandemin. Arrangemanget var öppet för allmänheten och bjöd på erfarenheter såväl som aktuell forskning om viruset och dess konsekvenser.

Ett virus som drabbade så många

Aldrig någonsin har vi skådat en sådan press på samhället. Folk beställde hem tester för Covid-19 under tysthet. Plötsligt var ett positivt covidtest lika problematiskt som ett positivt klamydia test med tanke på smittspridning och möjlighet till sjukdom utan symtom.

Under Olof Rudbeckdagen så ville man se på konsekvenser för patienter såväl som vård och forskning. Med skildringar från patienter och personal vid Akademiska sjukhuset i Uppsala så fanns det en kunskapsskattkista att ta del av!

Olof Rudbeckdagen sprider kunskap om aktuell medicinsk forskning

Olof Rudbeck den äldre har beskrivits som ett universalgeni och han var verksam vid Uppsala universitet under 1600-talet. Han upptäckte som ung anatomistudent lymfkärlen och började kartlägga deras betydelse. Detta var dock innan man började undervisa i medicin vid universitet.

Syftet med Olof Rudbeckdagen är att sprida kunskap om aktuell medicinsk forskning. Årets arrangemang var välbesökt men på Uppsalanytt kan vi förstås tycka att det vore bra om informationen spreds bättre i förväg till allmänheten. Detta arrangemang är för alla som har intresse av ämnet medicinsk forskning och inträdet är gratis.

Programmet år 2023 inkluderade ämnen som:

Dessutom så fick Ann-Christine Syvänen som är professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet Olof Rudbeck priset 2023. Detta för sina insatser inom klinisk genomik. Mot slutet av dagen så gav hon också en föreläsning.

Viktigt paneldiskussion

Under eftermiddagen så hölls en viktig paneldiskussion. Efter att ha lyssnat på föreläsningar omkring virusforskning, svår covid-sjukdom och framställning av vacciner så kom den viktiga frågan om vilka lärdomar som dragits av pandemin.

Denna diskussion modererades av Emma Frans och samtliga föreläsare deltog i samtalet. Kombinationen av föreläsningar från framstående forskare från Uppsala universitet såväl som Karolinska Institutet och skildringar från patienter och personal vid Akademiska sjukhuset var viktig.

Digitala sändningar från evenemanget

Deltagare fick nya vinklar och mycket att tänka på. Alla föreläsningar direktsändes digitalt i videoformat men tyvärr går det inte att lyssna och se på dessa i efterhand. Detta är kanske något att tänka på inför kommande Rudbeckdagar. Antalet platser är ju trots allt begränsat och intresset för frågor omkring hälsa och medicinsk forskning är stort.

Uppsala Bostadsförmedling kan nu genom samarbetet med Embassy Residence förmedla fler bostäder i Älvkarleby.

– Med närheten till en häftig natur har de som vill bo hos oss mycket bra möjlighet till ett rikt friluftsliv. Bostäderna ligger i närheten av bra förbindelser med buss och tåg till både Uppsala och Gävle. Vi ser nu fram emot att få nya hyresgäster via samarbetet med Uppsala Bostadsförmedling

Fastigheten har två våningar och två trapphus med 10 lägenheter sammanlagt. I källaren finns tvättstuga med två tvättmaskiner, en torktumlare och ett torkrum. Embassy Residence blir den 7:e hyresvärden som Bostadsförmedlingen inleder samarbete med under 2023.

Totalt samarbetar Uppsala Bostadsförmedling med 54 hyresvärdar som har bostäder i samtliga av länets åtta kommuner.

Var tredje svensk drömmer om att starta ett eget företag, visar en färsk Sifoundersökning på uppdrag av Visma Spcs. Nytt för i år är att klyftan mellan män och kvinnor har ökat. I år har antalet kvinnor som drömmer om att starta eget företag minskat från 30 till 25 procent. Siffran för män ligger på 32 procent.

– I dessa tider är det viktigare än någonsin att regeringen och kommuner arbetar för att skapa rätt förutsättningar så att ännu fler kan följa sin passion och förverkliga sina företagsidéer. Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag, det innebär alltså en enorm potential för fler jobb

Undersökningen som Kantar Sifo genomfört på uppdrag av Visma Spcs visar att var tredje svensk, 29 procent, drömmer om att starta företag, det är en minskning jämfört med 2022 års siffra som låg på 31 procent. Störst skillnad i år är att antalet kvinnor som drömmer om att starta eget företag har minskat från 30 till 25 procent. Fjolårets undersökning visade att 32 procent av Sveriges män och 30 procent av Sveriges kvinnor ville starta eget.

Oro för den egna ekonomin om företaget skulle gå dåligt är ett av de vanligaste skälen till att avstå från att starta eget överhuvudtaget, framförallt bland kvinnor. Därför är det inte helt förvånande med en lågkonjunktur, höjda räntor och oroligheter i omvärlden, att nyföretagande minskat under 2023.

Sverige är, enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv, fjärde sämst i Europa när det kommer till kvinnligt företagande. Endast Slovakien, Malta och Rumänien har lägre andel kvinnliga företagare.

– Det krävs rätt förutsättningar, som till exempel bättre trygghetssystem, från kommuner och beslutsfattare för att fler ska våga starta ett nytt företag och skapa nya arbetstillfällen. Därmed minskar också krisens negativa effekter. I dessa tider behöver vi göra så att fler vågar satsa på det de brinner för och starta nya företag, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs.

I Sverige finns i dag omkring en miljon företag, varav de allra flesta är småföretag med upp till nio anställda.

Andelen vuxna i Uppsala som får ekonomiskt bistånd ska minska och inte överstiga en procent i slutet av 2026. Det är en målsättning som arbetsmarknadsnämnden beslutade om tidigare i år.

Det betyder att ungefär 1000 fler Uppsalabor ska gå från ekonomiskt bistånd till en egen försörjning genom jobb eller studier. Nu har kommunen tagit beslut om en handlingsplan för att uppnå målet.

I handlingsplanen för att få 1000 fler Uppsalabor i egen försörjning beskrivs bland annat vikten av att arbeta med att stärka de som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Det görs bland annat genom uppsökande verksamhet, att erbjuda studie- och yrkesvägledning, förebyggande arbete och genom att främja ett jämställt arbetsmarknadsinträde.

Även samverkan med näringsliv och arbetsgivare är viktig, inte minst för att underlätta kompetensförsörjningen.

– Alla som kan jobba ska jobba. Men det är för många i vår kommun som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Därför sjösätter vi nu flera nya insatser för att hjälpa dem till en anställning och egen försörjning

– Vi har en styrka i att vi har en samlad verksamhet som arbetar med ekonomiskt bistånd, vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser. Vi arbetar tillsammans för att fler ska komma ut i egen försörjning genom jobb eller studier och vi fortsätter nu det arbetet med sikte på den nya målsättningen, säger Lena Winterbom, direktör i arbetsmarknadsförvaltningen.

I planen återfinns bland annat insatser för att:

Fram till 2026 kommer kommunen även mäta sig med ett urval av andra kommuner med liknande förutsättningar. Jämförelsekommunerna är Linköping, Norrköping, Helsingborg, Lund, Borås, Örebro, Västerås och Umeå.

Målet är att Uppsala ska prestera bättre eller lika bra som de jämförbara kommunerna. Uppsalas resultat kommer även att jämföras i förhållande till storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Måndagen den 9 oktober välkomnas den första patienten till en ny intagningsenhet på Akademiska sjukhuset. Den nya enheten ska avlasta akutmottagningen, förbättra arbetsmiljön, höja patientsäkerheten och förbättra vårdkvaliteten. Patienterna som tas in kommer att erbjudas vård och utredning i upp till 23 timmar. Därefter ska de antingen skrivas ut eller överföras till lämplig vårdavdelning.

– Den nya intagningsenheten är en viktig pusselbit i att avlasta akutmottagningen. Genom att erbjuda tidig utredning och omvårdnad kommer vi inte bara att höja vår patientsäkerhet, utan även underlätta arbetet med att utlokalisera patienter till rätt vårdnivå. Det är ett steg framåt för att skapa smidigare och mer effektiva vårdflöden. Jag är övertygad om att detta på ett avgörande sätt kommer att gynna både patienter och personal

– Våra patienter ska erbjudas en god omvårdnad. På intagningsenheten finns möjlighet att ge god omsorg i väntan på provsvar eller röntgenundersökning vilket kan avlasta akutmottagningen. Det är positivt att vi förbättrar vårdflödet för såväl patienter som vårdpersonal, allt för att skapa bättre omhändertagande och minskad stress på arbetsplatsen, säger Malin Sjöberg Högrell, sjukhusstyrelsens ordförande och regionråd (L).

Den nya intagningsenheten, ITA, kompletterar akutvårdsavdelningen, AVA, där mer akut sjuka patienter vårdas. Ambitionen är att höja patientsäkerheten och förbättra vårdkvaliteten genom att erbjuda tidig utredning och omvårdnad till patienter som annars skulle behöva vänta länge på akutmottagningen för diagnos och behandling. Härigenom ska även vårdpersonalens arbetsmiljö förbättras.

Inledningsvis ska enheten ta emot patienter som tillhör internmedicin, kirurgi och neurologi. På sikt är dock målet att växa och även kunna ta emot patienter från andra verksamhetsområden.

Patienterna kommer att erbjudas vård och utredning i upp till 23 timmar. Därefter ska de antingen skrivas ut eller överföras till lämplig vårdavdelning för fortsatt vård och undersökning. I personalteamet ingår sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och avdelningschef.

I en av de hittills största studierna av djur i deras naturliga miljö har arvsmassan hos nästan 4 000 Darwinfinkar kartlagts mycket detaljerat. Det internationella forskarlaget, som letts från Uppsala universitet, har därigenom kunnat avslöja den genetiska bakgrunden för evolutionära förändringar som skett över flera generationer hos fyra olika arter.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.

Ända sedan Charles Darwin först beskrev en märklig grupp av finkar på Galápagos så har evolutionsbiologer använt de här fåglarna för att studera hur nya arter uppkommer. En ursprungsart har utvecklats till 18 olika arter med olika näbbform under 1–2 miljoner år.

Peter och Rosemary Grant, vid Princeton University, ringmärkte och studerade nästa varenda individ på den lilla ön Daphne Major under perioden 1973 till 2012. Deras forskningsinsats har visat hur Darwinfinkarna på ön förändrades som ett svar på variation i klimatet och via konkurrens mellan arter.

I den studie som publiceras nu så har forskarna genomfört dna-sekvensering av alla de fåglar som paret Grant samlat in på Daphne Major och kunnat dokumentera genetiska skillnader som förklarar variation i kroppsstorlek och näbbens form.

– Det är fascinerande att resultaten, som avslöjar genetiska förändringar som skett under de senaste 30 åren, ger oss en inblick i hur olika arter av Darwinfinkarnas uppkommit. Dna-sekvensering av hela arvsmassan kombinerad med noggranna fältstudier är en kraftfull metod för att förstå hur naturlig selektion leder till evolutionära förändringar, förklarar Erik Enbody, förstaförfattare och tidigare post-doktor vid Uppsala Universitet.

– En av de mest intressanta upptäckter vi gjort är att relativt få genvarianter förklarar merparten av den variation vi ser i näbbarnas form som är avgörande för vad finkarna äter.

Resultaten står i skarp kontrast till vad vi känner till om människans kroppslängd där tusentals genvarianter bidrar, men där var och en av dessa endast förklarar en mycket liten del av variationen.

Ett annat viktigt fynd är att vi kan visa på förekomsten av minst en så kallad supergen där flera gener tillsammans har en ovanligt stor betydelse för Darwinfinkarnas evolution, säger Leif Andersson, seniorprofessor i funktionsgenomik vid Uppsala Universitet och den som lett studien.

Under de 30 år som täcks av studien har näbben hos mellanmarkfinken (Geospiza fortis) på Daphne Major blivit mindre. Genom att studera alla finkar på den lilla ön kan nu forskarna visa att det delvis beror på naturlig selektion under en period av extrem torka samt på grund av hybridisering med den mindre markfinken (Geospiza fuliginosa).

– Den här studien som omfattar fem till sex generationer av Darwinfinkar visar på betydelsen av långvariga studier för att förstå evolutionära förlopp, förklarar Peter Grant.

I och med att forskarna ringmärkte nästan varenda fågel på ön under sina fältstudier kunde de dokumentera hur länge varje individ levde, vilka de parade sig med och hur det gick för deras avkommor.

– Tack vare att vi samlade in en droppe blod från vingvenen från varje fågel så blev det möjligt att genomföra kartläggningen av hela arvsmassan när storskalig dna-sekvensering blev tekniskt möjlig, tillägger Rosemary Grant.

Studien visar att de här arternas anpassning sig till sin miljö är en dynamisk process där genetiska förändringar beror dels på naturlig selektion och dels på genflöde mellan mycket närbesläktade arter av Darwinfinkar. I takt med att de globala klimatförändringar pågår fungerar Darwinfinkarna på Galápagos öarna som modell för att studera olika arters förmåga, baserat på deras genetiska förutsättningar, att klara av anpassning till miljöförändringar.

Artikel: Enbody, ED et al., “Community-wide genome sequencing reveals 30 years of Darwin’s finch evolution”. Science 381, adf6218 (2023).DOI:10.1126/science.adf6218

Bild: Större markfink (Geospiza magnirostris) på Daphne Major, Galápagos, Ecuador. Foto: Erik Enbody.

Idag införs Bostad först i Uppsala. Nu kan personer i hemlöshet ansöka om en egen bostad via Bostad först.

– Ett eget boende är en mänsklig rättighet. Den tryggheten som en egen bostad innebär är A och O för att människor som lever i hemlöshet ska kunna ta sig ur sin situation. Det är glädjande att fler i Uppsala ska få bostad genom Bostad först, och med det chansen att förändra sitt liv, säger Hanna Victoria Mörck, ordförande i socialnämnden, vid undertecknandet av ett samverkansavtal med Uppsala Stadsmission om Bostad först.

Uppsala kommun startar Bostad Först tillsammans med Uppsala Stadsmission. Uppsala kommun kommer att stå för myndighetsutövandet och Uppsala Stadsmission ska stå för det individuella stödet.

– Vi vet att modellen med Bostad först fungerar. Med individuellt anpassat stöd klarar 8 av 10 personer att ha kvar sin lägenhet. Varje person får det stöd och den behandling som de vill ha och behöver. Att ha ett eget hem innebär egenmakt, säger Johanna Rudmark Hagström, socialchef på Uppsala Stadsmission.

Bostad först är en modell för att hjälpa personer i hemlöshet till en egen bostad. Modellen består av två delar:

Målet med Bostad först är att klienten ska få ett förstahandskontrakt på sin lägenhet. För att få detta behöver klienten ha minst ett års skötsamt boende i bostaden och personen behöver också vara fri från hyresskuld vid tillfället för övertagandet av kontraktet. Det som gäller för hyresgästen inom Bostad först är detsamma som gäller alla andra hyresgäster- att du följer de krav som finns i hyreskontraktet och tar emot ett individanpassat stöd.

Mer om Bostad först
Bostad först-teamet på socialförvaltningens boendeenhet består av en specialisthandläggare och en socialsekreterare. De utreder ansökan och fattar beslut om en person beviljas Bostad först.

På Uppsala stadsmission arbetar en case manager och flera boendestödjare. Även övrig personal på Mikaelsgården jobbar med Bostad först. Bostad först-teamet och Stadsmissionen gör, tillsammans med klienten, en handlingsplan för boendestödjarens uppdrag.

Uppsala kommuns fastighetsstab ansvarar för uthyrningen av bostaden och det är med handläggare på fastighetsstaben som klienten skriver kontraktet.

Uppsala kommun – senaste pressmeddelandena

Amsterdams universitet (på nederländska: Universiteit van Amsterdam, förkortat UvA) är ett av Europas mest framstående lärosäten och är beläget i hjärtat av Nederländernas huvudstad, Amsterdam.

Universitetet grundades 1632 och har sedan dess vuxit för att bli en av de största forskningsuniversiteten i Europa. Amsterdam är ju dessutom en oemotståndlig blandning av historia, kultur och modernitet.

Historia

Universitetet grundades som Athenaeum Illustre den 8 januari 1632. Det var först inte ett fullvärdigt universitet, utan började som en institution där undervisning gavs i klassiska studier. Det blev officiellt ett universitet 1877.

Fakulteter: UvA erbjuder ett brett spektrum av akademiska program inom sju huvudfakulteter:

Forskning

UvA är känt för sin forskningsstyrka och har många framstående forskningscentra. Universitetet deltar i en mängd internationella forskningsprojekt, och dess forskare har mottagit flera internationella priser och utmärkelser.

Studentliv

Tack vare sitt centrala läge i Amsterdam erbjuder UvA studenterna en livlig och kulturellt rik upplevelse. Staden Amsterdam är känd för sin öppenhet, diversitet och historiska charm, vilket gör den till en idealisk miljö för studenter från hela världen.

Alumni

Många framstående individer har studerat vid UvA. Bland dess alumni finns 2 Nobelpristagare, framstående akademiker, politiker och kulturpersonligheter.

Staden

Amsterdam är känt för sina pittoreska kanaler som slingrar sig genom stadens hjärta, omgivna av vackra historiska byggnader och kullerstensgator. Att promenera längs dessa kanaler är en upplevelse i sig, men för den äventyrlige kan en cykeltur vara det perfekta sättet att utforska staden.

I Amsterdam är, precis som i Uppsala, cykeln ett populärt transportmedel och ger dig möjlighet att uppleva staden som en lokalbo.

En skattkista av kultur och historia

I Amsterdam finns över 50 museer, vilket gör staden till en guldgruva för kultur- och historieälskare.

Här kan du djupdyka i europeisk konst och historia och utforska Nederländernas rika kulturarv. Oavsett om du är intresserad av konst, historia, vetenskap eller mode, finns det ett museum i Amsterdam som passar dig.

Ett smakrikt mat- och dryckesutbud

Amsterdam erbjuder en mängd kulinariska upplevelser, från exklusiva restauranger till mysiga kaféer och livliga pubar. Här kan du njuta av allt från traditionell nederländsk mat till internationella rätter.

För ölälskare är Amsterdam ett paradis, med ett brett utbud av lokalt bryggda öl att välja mellan. Och glöm inte att prova på stadens berömda ost och choklad – de är perfekta att ta med hem som souvenirer.

Shopping i världsklass

För shoppingentusiaster erbjuder Amsterdam en mängd alternativ. Från det trendiga shoppingstråket PC Hooftstraat, där du kan hitta allt från designerkläder till exklusiva smycken, till lokala marknader där du kan fynda unika föremål.

Oavsett om du är ute efter lyxiga märkesvaror eller unika hantverk, kommer du inte att bli besviken på shoppingen i Amsterdam.

Amsterdam är mer än bara en stad – det är en upplevelse. Med sin rika historia, levande kultur och oändliga möjligheter till äventyr, är det ingen överraskning att denna charmiga stad har blivit en favoritdestination för resenärer från hela världen.

Så oavsett om du är en livsnjutare, en kulturälskare eller en partyprisse, kommer du att hitta något att älska i Amsterdam.

Sammanfattningsvis är Universiteit van Amsterdam en framstående institution med en rik historia och en stark akademisk tradition. Dess placering i en av Europas mest dynamiska städer gör det till ett attraktivt val för studenter och forskare från hela världen.

Bild: Swimmerguy269 – Own work CC BY-SA 3.0, Link

62 procent av uppsalaborna tycker att det är viktigt att deras partner är intresserad av matlagning. Ett önskemål som matchas upp av att cirka var fjärde uppsalabo anser sig vara bättre än andra på att laga mat. Störst chans att hitta en likasinnad har de med en mer modest krav- och självbild inom matlagningskonsten. Det visar en undersökning genomförd av Coop Butiker & Stormarknader i samarbete med Kantar Sifo.

– Det är fantastiskt roligt att se att så många uppsalabor värderar matlagningsintresse hos sin partner högt och samtidigt skattar den egna förmågan inom kokkonsten högt. En annan, men ack så viktig insikt från studien, är att intresset och lusten för matlagning i generationerna X, Y och Z kan behöva en boost. Från vårt håll är det viktigt att fortsätta dela vår glädje och passion för matlagning med alla, i synnerhet dagens unga och kommande generationer, säger Meta Persdotter, vd för Coop Butiker & Stormarknader.

Intresset för matlagning högst bland de äldsta

Drygt 6 av 10 eller 62 procent av alla uppsalabor anser att det är viktigt eller mycket viktigt att deras partner är intresserad av matlagning. Medan nära hälften nöjer sig med ett matlagningsintresse på normalnivå ”ganska viktigt”, har 13 procent högre ambition och anser det vara mycket viktigt.

Önskemålet hos sin partner om ett matlagningsintresse i den högre skolan är som störst bland de äldsta där drygt 3 av 10 svarar ”ja”. Adderas svarskategorierna ganska och mycket viktigt, svarar nära 9 av 10 inom generation Baby Boomers ”ja” på frågan.

Intresset hos övriga generationer är mer modest. Sammantaget kan man se att önskemålet hos sin partner om ett matlagningsintresse i den högre skolan generellt är något högre bland kvinnor än män.

Var fjärde man och kvinna anser sig vara en kökets virtuos

Vad har uppsalaborna för bild av den egna förmågan till matlagning? På frågan ”Skulle du säga att du är bra på att laga mat?” svarar i genomsnitt svarar i genomsnitt 24 procent att de inte bara är bra på matlagning, utan bättre än andra.

Det höga självförtroendet delas i det närmaste lika mellan män och kvinnor. Åldersmässigt är självförtroendet som högst i generation Z och X där nära 3 av 10 svarar att de är bättre än andra på att laga mat. I generationerna Y och Baby Boomers är motsvarande andel närmare 2 av 10.

Källa.

Sveriges position som en ledande forskningsnation behöver förstärkas och den fria forskningen värnas. Nu tillsätter regeringen en ny forskningsberedning – en expertgrupp med stor kunskap om svensk forskning och dess internationella konkurrenskraft. Forskningsberedningen kommer att fungera som rådgivare till regeringen bland annat i utarbetandet av den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som beräknas till slutet av 2024.

En viktig uppgift för Forskningsberedningen är att ge råd till regeringen när den utarbetar den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen.

– Min ambition är att kvaliteten i svensk forskning ska öka och att förutsättningarna för forskningsintensiv innovation ska stärkas. I en tid där faktaresistens är alltmer utbrett behöver den fria forskningen värnas. Obunden forskning är en omistlig biståndsdel i det öppna samhället. Högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges kompetensförsörjning och för att Sverige ska kunna vara konkurrenskraftigt samt för att möta olika samhällsutmaningar

Avsikten med Forskningsberedningen är att bidra med nationell och internationell omvärldsbevakning, analyser och råd till forsknings- och innovationspolitik, vars fokus är excellens, internationalisering och innovation.

Ledamöter i Forskningsberedningen är:

Beredningen förordnas från den 1 september 2023 t.o.m. den 30 september 2024. Ledamöterna är utsedda på personliga meriter.

Uppsala kommuns idrotts- och fritidsnämnd har idag godkänt en verksamhetsbeskrivning för en ny simhall i Gränby. Det innebär att projekteringen av anläggningen nu kan börja. Målet är att simhallen ska stå färdig 2026.

Beslutet baseras på en utredning från 2022, som kartlägger nuläge och framtida behov av badanläggningar i Uppsala kommun. Utredningen visar både att befintliga anläggningar snart är uttjänade och att behovet av nya anläggningar är stort. Ett funktionsprogram har tagits fram tillsammans med berörda föreningar, bolag och nämnder för att säkerställa att anläggningen uppfyller de behov som finns.

– Det råder inga tvivel om att vi har för få simhallar i Uppsala. Hallen i Gränby är mycket efterlängtad och kommer underlätta med tider för allt från simundervisning till elitsatsande toppsimmare

Utredningen pekar även på att Uppsalaborna erbjuds sämre möjligheter att besöka sim- och badanläggningar än många andra kommuner. För att möta de växande behoven behövs fyra nya badanläggningar under en 20-årsperiod.

– Eftersom behoven är så stora är det ett viktigt steg att vi påbörjar projekteringen av anläggningen i Gränby. Parallellt arbetar vi med fortsatta utredningar för ytterligare ett regionalt familjebad samt två mindre lokala anläggningar, säger Magnus Jansson, biträdande förvaltningsdirektör/idrottschef på Uppsala kommun.

När den nya simhallen i Gränby är klar kommer den att ersätta simidrottsdelarna på Fyrishov. Familje- och äventyrsbadet på Fyrishov påverkas inte av simhallen i Gränby utan kommer att vara en levande del av sim- och badutbudet i Uppsala fram till åtminstone 2030.

Cobab Sverige AB är kontrakterat av Uppsala arenor och fastigheter att projektera och leverera simhallen.

– Vi är väldigt glada och stolta över att få påbörja projekteringen i Gränby. Uppsala kommun fokuserar på hållbarhet och ser möjligheter i ny teknik, så för oss är ett otroligt spännande projekt som vi tar oss an med stort engagemang. Vi ser fram emot att leverera en riktigt fin simhall, säger Martin Junblad, vd Cobab Sverige AB.

I början av april lanserade Uppsala kommun ett ramverk för hållbarhetslänkade obligationer. Redan samma dag uttryckte ledande nordiska investerare sitt intresse för att investera. Två dygn senare kunde Uppsala kommun ställa ut sina första hållbarhetslänkade obligationer till ett värde av 600 miljoner kronor.

– Vi är mycket glada över att intresset varit så stort. Det här hjälper oss att nå våra egna klimatmål. Det ger oss också bättre förutsättningar att spara pengar när vi får möjlighet att låna till bäst ränta

Ramverket för hållbarhetslänkade obligationer kopplar ihop klimatmål med kommunens finansiering. Det skapar ytterligare incitament att nå kommunens klimatmål. Det ger också Uppsala kommun möjlighet att vara en del av kapitalmarknadens omställning och den växande marknaden för hållbara placeringar.

Redan samma dag som ramverket lanserades visade flera investerare intresse. En av de som valde att investera i Uppsala kommuns hållbarhetslänkade obligationer var Nordea Asset Management.

– Kommuner har en viktig roll i Sveriges klimatomställning och Nordea Asset Management är en av medgrundarna till Net Zero Asset Managers, ett globalt initiativ för att stödja målet om netto noll-utsläpp av växthusgaser till 2050. Vi är därför glada att kunna investera i Uppsala kommuns hållbarhetslänkade obligation som är kopplad till kommunens ambitiösa klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser samt främja utbyggnaden av sol-el, säger Jerk Matero, portföljförvaltare på Nordea Asset Management.

Ramverket är ett exempel på hur kommunen tar ansvar för både ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De två hållbarhetsmål som kopplas till ramverket är:

– Att investerare vill bidra till vårt arbete för ett klimatneutralt Uppsala är glädjande. Uppsala kommun har gjort mycket för att minska utsläppen men nu måste vi öka takten. Det handlar om allt från energieffektivisering på kort och lång sikt till satsningar för att minska utsläpp från transporter och minska klimatpåverkan från byggnation, säger Linda Eskilsson, kommunalråd (MP).

Ramverket är framtaget tillsammans med Swedbank och S&P Global Ratings har lämnat ett granskningsutlåtande, en så kallad Second Party Opinion. Utlåtandet bekräftar att ramverket följer International Capital Market Associations Sustainability-Linked Bond Principles. Det betyder att Uppsala kommuns ramverk följer marknadspraxis och att vi följer upp våra angivna mål på ett bra sätt.

En strategi som virus använder sig av för att ta över en värdcell är att imitera små delar av cellens proteiner som kallas för motiv. I en ny studie samordnad från Uppsala universitet har forskarna använt en ny metod och dubblerat den tillgängliga informationen om hur virus härmar mänskliga bindingsmotiv. Resultaten ger fingervisningar om nya mål för utveckling av antivirala hämmare.

Forskningen publiceras i tidskriften Nature Communications.

Virus är smittsamma partiklar som är beroende av värdceller för att föröka sig. När ett virus kommer in i en värdcell kapar den cellens processer för att producera fler viruspartiklar.

En typ av mekanism som virus använder för att åstadkomma denna kapning är att imitera små delar av värdproteiner som kallas motiv.

Proteiner ger struktur, överför signaler och katalyserar kemiska reaktioner som behövs för cellens normala funktion. Proteinerna i sig byggs upp av aminosyror.

Ordningen av aminosyrorna bestämmer proteinets form, storlek och funktion. Medan vissa regioner av ett protein veckas för att bilda väldefinierade tredimensionella strukturer, innehåller andra regioner korta sträckor av aminosyror som fungerar som streckkoder.

Dessa streckkoder kallas motiv och känns igen och binds av andra proteiner. Motivbaserade proteininteraktioner är avgörande för en rad viktiga cellprocesser, till exempel möjliggör de kommunikation mellan celler, återvinning av skadliga proteiner, och transport av proteiner mellan olika cellutrymmen.

Eftersom bindingsmotiven är små är det enkelt för virusproteiner att utveckla sina egna bindingsmotiv som konkurrerar ut cellens interaktioner.

Under de senaste decennierna har det kommit flera forskningsstudier om hur virus härmar mänskliga bindingsmotiv. De flesta studier har fokuserat på ett virus och en interaktion i taget. Att interaktioner är viktiga för hur virus tar över våra celler är alltså känt sedan tidigare, även om informationen har varit begränsad.

Forskarna bakom den nya studien har använt en ny metod och systematisk kartlagt interaktioner mellan mänskliga proteiner och hundratals olika virus, vilket i stort sett fördubblat den tillgängliga informationen och gett en helt ny förståelse.

– Hittills har det inte gjorts någon forskning som tittar på dessa interaktioner i stor skala eftersom de är notoriskt svåra att identifiera och studera. Våra resultat är det första storskaliga försöket att samtidigt identifiera och karakterisera motivberoende interaktioner från många olika virusarter, säger Filip Mihalič, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet och försteförfattare till artikeln.

Den nya studien beskriver också hur virus tar över cellens endocytotiska transportmaskineri, vilket är nödvändigt för upptag av viruspartiklar, men också för transport av cellens egna proteiner. Forskarna visar också att proteinet PABP1 är ett nytt mål för motivbaserad kapning.

PABP1 är ett protein som är viktigt för syntes av nya proteiner, och forskarna visade att vissa virus använder sig av PABP1 och att det är möjligt att hämma virusinfektion genom att blockera PABP1s funktion. Resultaten tyder alltså på att PABP1 kan vara ett möjligt mål för utveckling av nya antivirala läkemedel.

– Vi hoppas att våra resultat kommer att få andra forskargrupper att rikta mer uppmärksamhet mot detta understuderade fenomen. De resultat vi rapporterar nu är bara toppen av isberget, säger Filip Mihalič.

– I framtiden hoppas vi kunna skapa en fullständig karta över motivberoende interaktioner mellan virala och mänskliga proteiner. Detta skulle hjälpa oss att förstå vad som sker under virusinfektion och leda till identifiering av nya mål för utveckling av antivirala läkemedel för att bekämpa virusinfektioner och pandemier som covid-19, säger Ylva Ivarsson, professor vid institutionen för Kemi BMC, Uppsala universitet.

Ylva Ivarsson har koordinerat studien som är ett internationellt samarbete mellan grupper vid Uppsala universitet ledda av Ylva Ivarsson, Per Jemth, Ola Söderberg, Doreen Dobritzsch, samt Anna Överbys grupp vid Umeå universitet, Evangelia Petsalkais grupp vid EMBL-Hinxton, och Norman Daveys grupp vid Institute of Cancer Research London.
Mihalič, F., Simonetti, L., Giudice, G. et al. (2023) Large-scale phage-based screening reveals extensive pan-viral mimicry of host short linear motifs. Nat Commun 14, 2409, DOI: 10.1038/s41467-023-38015-5
För mer information konakta:
Filip Mihalič, e-mail: filip.mihalic@imbim.uu.se
Ylva Ivarsson, e-mail: ylva.ivarsson@kemi.uu.se

Kaffets vissnesjuka orsakar stora skördeförluster i Etiopien. Nu har forskare från SLU och Etiopien utvecklat, formulerat och utvärderat preparat med nyttosvampar från släktet Trichoderma mot sjukdomen. Bekämpningseffekten har varit god under fältförhållanden och därför rekommenderar forskarna nu att de nya biologiska bekämpningsmedlen används i stor skala för att skydda landets kaffeodlingar.

Kaffets vissnesjuka är en ekonomiskt mycket betydelsefull växtsjukdom i Etiopien och ett hot mot landets kaffeindustri. Sjukdomen, som orsakas av svampen Fusarium xylarioides, har under det senaste decenniet lett till att kaffeproduktionen i landet har minskat med 30–40 procent.

Sjukdomen är en stor utmaning inte minst för småbrukare, eftersom kaffet är deras viktigaste avsalugröda. Till utmaningarna hör att det varken finns resistenta kaffesorter eller effektiva kemiska bekämpningsmedel.

Under de senaste tre åren har SLU-forskare i samarbete med etiopiska kollegor arbetat med att ta fram ett hållbart sätt att bekämpa kaffets vissnesjuka.

– Vi ville hitta hållbara, lokala lösningar utan kemiska bekämpningsmedel som kan hjälpa små kaffeproducenter, både ekologiska och konventionella odlare

Vissa arter inom svampsläktet Trichoderma används redan i stor omfattning för att bekämpa organismer som orsakar växtsjukdomar och även för att öka motståndskraften mot sjukdomar i växthus och på fält. Trichoderma-arter finns naturligt i jordarna i etiopiska kaffeplantager, men den biologiska bekämpningspotentialen har ännu inte utnyttjats.

Forskarna isolerade Trichoderma-arter från kaffeodlingar i olika regioner, studerade deras biologiska mångfald och gjorde laboratorietester för att hitta isolat med egenskaper som skulle kunna vara värdefulla vid bekämpning av kaffets vissnesjuka.

– Vi tog de bästa isolaten från labbet och använde dem i växthusförsök under tre år. Dessutom genomförde vi fältförsök i tre olika regioner med två av de bästa isolaten och olika formuleringar under tre år, säger Afrasa Mulatu, doktorand från Addis Ababa University.

Fältstudien visade hög potential för biologisk bekämpning. De mest effektiva isolaten minskade utbredningen av kaffets vissnesjuka i regionerna Gera, Teppi och Jimma med 67,7, 71,4 respektive 80,5 procent. Inför fältstudien gjordes tester som visade att preparaten inte är skadliga för människor.

– Så vitt vi vet är det här den första rapporten om en biologisk bekämpningsmetod som effektivt kan hantera kaffets vissnesjuka, och som har utvecklats från labb till fält. Vi hoppas att våra preparat snart kommer att användas i stor omfattning för att bekämpa kaffets vissnesjuka i Etiopien, säger Ramesh Vetukuri.

Sedan starten 2016 har Uppsala Bostadsförmedling förmedlat fler bostäder för varje år som gått, och i slutet av mars uppnåddes milstolpen 40 000 förmedlade bostäder. En av anledningarna till att antalet förmedlade bostäder fortsätter att öka är att fler och fler av regionens hyresvärdar väljer att lämna över bostäder till Bostadsförmedlingen.

– Genom att samla utbudet av hyresbostäder på ett och samma ställe gör vi det enkelt för både bostadssökande och hyresvärdar. Hyresvärdarna slipper administrera sina egna förmedlingsprocesser samtidigt som de sökande får allt större valmöjligheter när det kommer till sitt nästa boende

Bostadsförmedling

.
Av de strax över 40 000 förmedlade bostäderna har 58% varit vanliga bostäder, det vill säga bostäder utan specifika krav på till exempel ålder. Studentbostäder är den näst största boendetypen med sina 36%. Resterande bostäder som förmedlats under åren har varit ungdoms-, senior-, och kollektivbostäder.

Strax under 6 000 av bostäderna, vilket motsvarar 15%, har varit nyproduktion samtidigt som 3% utgjorts av ombyggda bostäder. Majoriteten av bostäderna som förmedlats har varit bostäder från det befintliga beståndet.

I takt med att fler och fler hyresvärdar väljer att lämna över bostäder till Bostadsförmedlingen ökar möjligheterna för regionens bostadssökande att hitta en bostad som uppfyller deras behov och önskemål. Fler hyresvärdar innebär inte bara fler bostäder att välja bland, det innebär även att de sökande får större möjligheter när det kommer till att välja vart i regionen de vill bo.

– Utöver de åtta kommunerna i Uppsala län har vi under åren även kunnat erbjuda bostäder i kranskommuner såsom Västerås, Sigtuna och Norrtälje. Idag samarbetar vi med över 50 olika hyresvärdar som alla bidrar till vårt växande utbud av hyresbostäder, fortsätter Lindén.

Under årets första kvartal förmedlades 2 042 bostäder via Uppsala Bostadsförmedling. Hälften av dessa bostäder förmedlades till sökande med 0-2 års kötid.

Studien som genomförts av ett forskningsteam på Akademiska sjukhuset i Uppsala under ledning av docent och överläkare Michael Häggman visar att gentestet Prostatype® korrekt bedömer prostatacancertumörens aggressivitet när man jämför genuttryck från vävnadsprover, så kallade biopsier, med ”facit”, dvs. den utopererade prostatan (radikal prostatektomi). Studien är nu publicerad i The Prostate, en ledande peer reviewed publikation riktad mot bland annat urologer och patologer.

Studien “P-score in preoperative biopsies accurately predicts P-score in final pathology at radical prostatectomy in patients with localized prostate cancer” omfattade 71 patienter och syftade till att jämföra de resultat man fick genom att använda gentestet Prostatype® via vävnadsprover från biopsier innan operation, med ”facit”, de genuttryck man ser i cancercellerna efter operation av prostatacancern.

Resultaten av studien publiceras nu i den ledande tidskriften The Prostate, en peer-reviewed publikation för originalstudier kring prostatasjukdomar med ca en kvarts miljon nerladdade artiklar per år.

Prostatacancer anses vara en multifokal sjukdom, dvs. den innehåller ofta flera olika unika tumörer. Det är ytterst viktigt att veta att det resultat man får från biopsierna inte skiljer sig avsevärt från det man ser efter operation. Studien indikerar att P-score som idag erhålls från en enskild biopsi är representativ för hela patientens prostatatumör (överensstämmelse på 83%) och därför utgör ett värdefullt behandlingsbeslutsstöd.

Tillsammans med resultat från tidigare studier så ger den sammanlagda datan indikationer på att Prostatype® på ett tydligt och värdefullt sätt kan hjälpa sjukvården att enklare och med större säkerhet kunna identifiera de patienter som behöver radikal behandling och de patienter som inte behöver genomgå radikal behandling, till exempel operation.

Pontus Röbeck, urolog och forskare som deltagit i studien kommenterar varför resultatet är så viktigt: ”Ett prognostiskt test som Prostatype® ger möjligheten att förutse hur en sjukdom utvecklas över tid, och hur farlig den eventuellt kommer att vara för patienten. För att läkare och patient ska våga lita på testets resultat är det viktigt att man med hjälp av ”facit”, utopererade prostatakörtlar, kan se att Prostatype® visar samma resultat som man får vid analys av vävnadsprovet innan operation. Vi vill inte att våra patienter ska avlida på grund av aggressiv prostatacancer samtidigt som vi inte vill behandla patienter i onödan med tanke på de livslånga biverkningar som många gånger följer efter en radikalbehandling.”

Arbetet som genomförts i Uppsala är en av få publicerade studier inom området och jämfört med andra studier är resultaten med Prostatype® mycket intressanta sett till graden av överensstämmelse i genuttrycken mellan vävnadsproverna och den utopererade prostatan, något som återigen bekräftar Prostatype’s starka prestanda.

Prostatype Genomics VD Fredrik Persson kommenterar publikationen: ”Jag vill förstås börja med att gratulera författarna till studien med Prostatype®. Det är glädjande att The Prostate valt att publicera studien, vars resultat efterfrågats av urologer både i Europa och USA. Resultaten i studien stärker Prostatypes® vetenskapliga avtryck och visar på verklig klinisk nytta, men det ger oss också mycket positiv exponering mot våra viktigaste kundgrupper, ledande urologer och patologer på ett internationellt plan. Prostatype Genomics har ett antal liknande studier pågående på flera prioriterade marknader, och med den här publikationen kommer intresset för Prostatype® öka ytterligare. Konsekvensen blir förstås att fler urologer och sjukhus kommer vilja prova Prostatype®.”

P‐score in preoperative biopsies accurately predicts P‐score in final pathology at radical prostatectomy in patients with localized prostate cancer – Röbeck – The Prostate – Wiley Online Library

Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera.

Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid operationer av bland annat hjärntumörer, epilepsi, Parkinsons sjukdom och andra tillstånd.

– Vi opererar i genomsnitt två patienter i veckan i MR-hybridsalen och har som målsättning att komma upp i fyra patienter per veckan där vi kombinerar operation och MR undersökning. Utöver dessa operationer kan salen också användas för vanliga operationer

En MR-hybrid är en kombination av MR-kamera och operationssal och kallas också intraoperativ MR-operationssal (MR-OP). När kameran ska användas så flyttas MR-kameran in i operationssalen via en räls i taket.

Pelle Nilsson ser flera fördelar med den nya tekniken med rörlig MR-kamera.

–Tekniken möjliggör undersökningar med högupplösta bilder under pågående operation utan att man behöver ändra patientens läge på operationsbordet. Detta gör undersökningen mycket säker för patienten då man inte behöver flytta på patienten under pågående narkos.

Det gör det också lätt att fortsätta operationen om man ser att man inte uppnått det tänka operationsresultatet. Härmed minskar risken för att operationer måste göras om vid ett annat tillfälle. När det gäller barn med tumörer innebär detta att man inte behöver söva barnet dagen efter operationen för att genomföra en postoperativ MR-kontroll, fortsätter han.

När operationssalen togs i drift på Akademiska 2020 var det den andra i sitt slag i Norden. MR-hybriden är placerad i vård- och behandlingsbyggnaden, ingång 100/101, vars signum är individualiserad strålterapi och avancerad teknik för kombinerad operation och bildvisning. I byggnaden finns även linjäraccelerator, MR-Linac, MR-kameror, datortomograf (DT), PET-DT och SPECT-DT.

Av de 100 operationer som hittills gjorts i MR-hybriden var 27 behandling av hjärntumörer, 12 epilepsi, 39 DBS (Deep Brain Stimulation) för Parkinsons sjukdom och nio LiTT (Laser interstial Thermal Therapy) för exempelvis hjärntumörer. I cirka 85 procent av fallen rör det sig om riks- och regionpatienter som remitterats till Akademiska sjukhuset för vård.

Bonnier Fastigheter fortsätter sin tillväxtresa och gör ännu ett förvärv av en kommersiell fastighet i toppläge i centrala Uppsala.

Fastigheten Dragarbrunn 20:6 med adress Kungsgatan 47 omfattar cirka 3 000 kvm kontor och lägenheter. Större delen av fastigheten totalrenoverades 2017 och håller mycket god standard. Säljare är Wallenstam.

Dragarbrunn utgör ett bra komplement till Bonnier Fastigheters befintliga bestånd i Uppsala då det är en kontorsfastighet med mindre lokaler i ett mycket centralt läge, vilket gör att Bonnier Fastigheter kan bredda erbjudandet.

Bonnier Fastigheters satsning i Uppsala är långsiktig med ambitionen att vara ett av de ledande fastighetsbolagen i Uppsala. Bonnier Fastigheter förvärvade Centralhuset i Uppsala år 2018 och har sedan dess även förvärvat Muninhuset och Cykelfabriken samt utvecklat projektet Munin NXT.

Efter detta förvärv äger och förvaltar Bonnier Fastigheter ca 70 000 kvm i Uppsala. Genom bolaget Hemmaplan så äger man även Gottsunda Centrum.

– Vi ser fram emot att ta över ägandet och den fortsätta utvecklingen av denna redan välförvaltade fastighet, som passar fint in i vårt befintliga bestånd. Också trevligt att fortsätta vår goda relation med Wallenstam

– Det känns väldigt bra att få lämna denna fina centrala fastighet vidare till Bonnier Fastigheter och därigenom återigen få göra en affär med varandra, säger Hans Wallenstam, Vd Wallenstam.

Tillträde sker den 3 april 2023.

Övervikt och fetma – obesitas – bland fyraåringar ökade under covid-19-pandemin. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som omfattar över 200 000 barn i Sverige.

Antalet barn med obesitas ökade med drygt 30 procent, och det är stora regionala skillnader. Studien publiceras i tidskriften Acta Paediatrica. Peer-review/Observational study/People.

– Trots att Sverige var ett av de länder som inte stängde ner under pandemin är uppgången uppseendeväckande, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap, vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

I den nya, omfattande studien ingår hälsovårdsdata från drygt 200 000 barn i Sverige. Datan kommer från det rutinmässiga fyraårsbesöket som görs på barnavårdscentraler och som erbjuds alla familjer. Siffrorna i studien kommer från åren 2018 och 2020.

Det finns sen tidigare internationella studier med liknande resultat, med det här är även internationellt sett den största sammanställningen.

Utgångsläget i studien är år 2018. Då hade 11,4 procent av barnen av övervikt eller obesitas. Två år senare, 2020 som var första året med coronapandemin, var siffran 13,3 procent. Det motsvarar en ökning på närmare 17 procent.

Det är den sjukliga fetman, obesitas, som ökat mest. Det var 30 procent fler barn som fick sjukdomen obesitas, år 2020 jämfört med två år tidigare.

– Det var överraskande för oss att den största ökningen sågs för sjukdomen obesitas. Det tyder på att de som haft det tufft innan pandemin fick det ännu värre under 2020, säger Charlotte Nylander, barnhälsovårdsöverläkare Region Sörmland och en av studiens författare.

Det är väl känt att övervikt och i synnerhet obesitas orsakar många hälsoproblem för de barn och unga som drabbas. Man vet också att problemen följer med in i vuxen ålder och för med sig omfattande negativa effekter på hälsan även då.

– Därför är det viktigt att etablera goda levnadsvanor tidigt i livet och att följa hälsovanor och tillväxt över tid. Det behövs hälsofrämjande och förebyggande insatser på många nivåer i samhället för att undvika att barn får sjukdomen obesitas, säger Charlotte Nylander.

Studien visade också på tydliga regionala skillnader i förekomst av övervikt och obesitas. En signifikant ökning sågs i de flesta regioner men förekomsten varierar stort över landet. Fortsatta studier behövs för att kunna följa utvecklingen under längre tid.

Miregård J, Nowicka P, Nylander C. National data showed an increased prevalence of overweight and obesity among four-year-old Swedish children during the first year of COVID-19. Acta Paediatr. 2023;00:1–6. https://doi.org/10.1111/apa.16707

En lärare och tvåbarnsmamma från Uppsala är Eurojackpots senaste miljonvinnare. När hon såg sin vinst på 5,6 miljoner kronor tack vare fem rätt på fredagens dragning fick hon sin livs glädjechock.

− Vi går som på moln och undrar om det är sant, säger den nyblivna miljonvinnaren.

Efter fredagens Eurojackpotdragning satt kvinnan från Uppsala i soffan med sin sambo då hon rättade sitt spel för 100 kronor. Då såg hon att en av raderna prickat in fem rätt vilket gett en vinst på 5 650 922 kronor.

− När jag såg vinsten lämnade jag över telefonen till min sambo och frågade ”ser jag rätt?” Han blev lika chockad som jag. Det är helt makalöst! säger kvinnan när hon gratuleras av Svenska Spel Turs vinnarkommunikatör.

Vinsten kommer efter något års spelande, men vad pengarna kommer gå till återstår att se.

− Man har gått och drömt om att vinna stort och nu när det hände öppnar det lite dörrar och nya möjligheter. Det ger en trygghet i sig att ha pengar. Men jag har inga tydliga drömmar eller planer på vad det ska gå till, även om jag vet att jag vill investera en del och göra någonting roligt.

Vinnarkommunikatören Natalie Wallin hade äran att gratulera den nyblivna miljonären och bekräfta att vinsten är sann.

− Det var en lika delar glad som chockad kvinnan jag fick gratulera. Ett steg i att landa i de nya möjligheter som öppnar upp sig med en vinst i denna storlek är det bankmöte hon kommer bokas in på med ekonomisk och juridisk rådgivning. Det är en viktig och uppskattad del av Svenska Spel Turs spelansvar.

Detta blir den fjärde miljonvinsten till en Uppsalabo hittills i år och den elfte vinsten över en miljon på Eurojackpot för året.

Spelet som gav miljonvinsten var inlämnat på Svenska Spel Turs hemsida.

Rätt rad Eurojackpot, fredagen den 3 mars 2023: 1 – 18 – 37 – 46 – 48

Med stjärnnummer: 3 – 7

Det här är Eurojackpot:

Eurojackpot är ett europeiskt lottospel där bolag i 18 olika länder samarbetar.
Dragning sker varje tisdag och fredag.
Spel sker genom att välja 5 av 50 nummer samt 2 stjärnnummer av 12 möjliga.
Spelet kostar 25 kronor per rad.
Vinst delas ut från 2 rätt + 1 rätt stjärnnummer. Högsta möjliga vinst är cirka 1,2 miljarder kronor (120 miljoner euro). Ensam vinnare på 5+2 rätt är garanterad minst 10 miljoner euro.
I Sverige har vi haft sex jackpotutfall, det högsta på 562 miljoner kronor i mars 2019.
Högsta vinsten till en enskild rad, motsvarande ca 1,3 miljarder kronor, gick till Tyskland i november 2022.

Uppsala kommun har tillsammans med Uppsala vatten, Uppsalahem och STUNS fått 16 miljoner av EU:s satsning NetZeroCities. Pengarna går till två stora projekt som handlar om att aktivera en koldioxidbudget som visar kommunens klimatpåverkan och säkerställer att de åtgärder som genomförs är tillräckliga samt att aktivera cirkulära flöden för att minska utsläpp.

– Det är glädjande att EU lägger märke till Uppsalas ambitiösa klimatarbete och vill hjälpa oss ytterligare att växla upp takten så att vi kan fortsätta vårt viktiga arbete för att leda klimatomställningen.

Detta ger oss också en möjlighet att visa vägen i klimatarbetet för andra städer runt om i Europa, säger Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande (S).

EU-pengarna från NetZeroCities ska stödja europeiska städer att testa nya tillvägagångssätt för att uppnå snabba utsläppsminskningar. Redan i maj ska projekten vara igång och kommer att pågå under två år. Lösningar ska tas fram som gör det enkelt för kommunens invånare att leva cirkulärt och mer klimatsmart.

– Vi behöver alla bidra för att hejda klimatförändringarna. De här pengarna kommer att ge oss en extra skjuts i vårt pågående arbete att bli en klimatneutral kommun 2030. Det handlar om allt från energieffektivisering på kort och lång sikt, satsningar för att minska utsläpp från transporter, minska klimatpåverkan från byggnation och från vår konsumtion, säger Linda Eskilsson, kommunalråd (MP) med ansvar för klimat och miljö.

Klimatet är ett prioriterat område i Uppsala kommun. Redan 2015 satte kommunen klimatmål för Uppsala i linje med Parisavtalet med prioriterade insatser som ryms i kommunens Miljö- och klimatprogram.

Sedan 2021 finns ett kommunövergripande uppdrag att öka takten i klimatomställningen för att minska växthusgasutsläpp i Uppsala med 10–14 procent per år fram till 2030. I Mål och budget 2023 ökar ambitionerna ytterligare där ett av fyra fokusmål är att Uppsala ska leda klimatomställningen.

Om du planerar en flytt Stockholm är det viktigt att ta hjälp av en professionell flyttfirma. En bra och erfaren flyttfirma kan göra hela processen mycket smidigare och säkrare. De har de rätta verktygen för att få jobbet gjort på ett effektivt sätt, samt kunskap om lokala lagar och bestämmelser som gäller vid flyttning.

Så ta inte risken – anlita en professionell flyttfirma när du ska flytta till Stockholm!

Jämför flyttfirmor i Stockholm

Inför din flytt Stockholm är det viktigt att jämföra olika flyttfirmor för att hitta den som passar bäst för dina behov. Det finns många olika alternativ, så det är bra att ta reda på vilken typ av flytthjälp de erbjuder och hur mycket de kostar.

När du har gjort en lista med lämpliga flyttfirmor kan du börja jämföra deras priser och tjänster. Se även till att bekräfta vilka typer av fordon de använder, så att du vet att all din utrustning kommer transporteras säkert och tryggt. Besök hittaflyttfirma.se här för att underlätta jämförelsen av flyttfirmor i Stockholm. Där kan du jämföra offerter från olika firmor innan du bestämmer dig.

Vad bestämmer priset på en flyttfirma?

Priset för en flyttfirma bestäms av flera olika faktorer. För det första är storleken på flytten avgörande, eftersom ju mer man ska flytta desto högre blir priset.

Andra faktorer som kan påverka priset är hur långt man ska flytta, om det finns några trappor att ta sig igenom och om det krävs specialutrustning eller inte. Det kan också variera beroende på vilken typ av flytthjälp som erbjuds, såsom packning och uppackning av möbler eller andra tillhörigheter.

Ifall du flyttar under lågsäsong blir priset ofta lägre. De är populärt att flytta efter sommaren och på helgdagar, så försök undvika dessa dagar.

Hur kan man förbereda sin flytt till Stockholm?

Att förbereda en flytt Stockholm är inte så svårt, men det kräver lite planering. Först och främst bör du bestämma vilken del av staden du vill bo i.

Det finns många olika områden att välja mellan, så ta dig tid att undersöka dem alla innan du bestämmer dig.

När du har valt ett område kan du börja leta efter en lägenhet som passar dina behov och budget. Du kan antingen leta på nätet eller besöka olika fastighetsmäklare för att hitta den perfekta lägenheten.

När du har hittat din drömlägenhet är det dags att packa upp och flytta in. Se till att ha med allt som behövs för att göra din nya plats hemma.

Var går brytpunkterna för vad vår planet tål? Och hur utvecklas elektroniska system som är kompatibla med människans biologi? Vid årets Celsius-Linné-föreläsningar den 9 februari presenterar professor Johan Rockström och professor John Rogers forskningsrön med påverkan på jordens och människans framtid.

Varje år anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet två föreläsningar till minne av Anders Celsius och Carl von Linné. De utvalda föreläsarna är forskare vars världsledande och högaktuella forskning rönt uppmärksamhet i forskarvärlden och är av stort allmänintresse.

Årets föreläsningar äger rum i Eva von Bahr-salen på Ångströmlaboratoriet (hus 10), Lägerhyddsvägen 1 i Uppsala den 9 februari kl. 09.00—16.15.
2023 års Celsius-föreläsare är Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för tyska Potsdaminstitutet, PIK, vilket bedriver framstående klimat- och hållbarhetsforskning. Hans föreläsning bär titeln “A safe and just future for humanity on Earth” och kommer bland annat att handla om planetära gränser och hur vi snabbt närmar oss biofysiska brytpunkter som ifall de överskrids kommer att orsaka oåterkalleliga och självförstärkande effekter på jordens system.

2023 års Linné-föreläsare är John Rogers, professor i materialvetenskap och teknik, biomedicinsk teknik och medicin vid Northwestern University samt föreståndare för the Querrey Simpson Institute for Bioelectronics, Illinois, USA. Hans föreläsning bär titeln ”Soft, Skin-Interfaced Electronic and Microfluidic Systems”. Rogers har, utifrån sin förståelse av mjuka material som polymerer, flytande kristaller och biologiska vävnader, lyckats kombinera dem med ovanliga klasser av mikronanomaterial. Därefter har han byggt ihop dem till avancerade elektroniska system och material som kan implanteras i människokroppen eller sättas som elektriska ”tatueringar” på huden.

Se hela programmet för Celsius-Linné-föreläsningarna på universitetets webbplats.
Föreläsningarna är öppna för alla intresserade, ingen registrering krävs. Föreläsningarna kommer också att filmas.
För mer information, kontakta professor Máté Erdélyi, ordförande i Celsius-Linné kommittén och verksam vid Institutionen för kemi – BMC, mobil: 072-999 91 66, e-post: mate.erdelyi@kemi.uu.se

Växtskyddsmedel används i lantbruket för att få säkrare och bättre skördar. Honungsbin och andra blombesökande insekter exponeras för rester av dessa ämnen när de samlar pollen och nektar i landskapet.

Just pollen visade sig innehålla många ämnen och höga halter i jämförelse med nektar och luft, och fortlöpande analys av rester i pollen skulle därför kunna vara ett sätt att övervaka risken med växtskyddsmedel för blombesökande insekter.

Det visar en ny studie från SLU och Lunds universitet. Studien har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket, och resultaten har publicerats i en ny rapport från SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB).

Somrarna 2020 och 2021 placerade projektgruppen honungsbisamhällen på åtta platser runtom i Skåne.

Honungsbin söker föda över stora områden och från en mängd olika växtarter, och deras insamlade pollen och nektar användes för att kunna mäta i vilken utsträckning de riskerade att exponeras för olika växtskyddsmedel. Dessutom samlades luftprover in på varje provplats.

Pollen innehöll flest ämnen och höga halter

Studien kastar alltså ljus över bins exponering för växtskyddsmedel via pollen, nektar och luft. För att säga något om riskens storlek är halterna viktade i förhållande till hur toxiska substanserna är för honungsbin.

– Ett intressant resultat är att några få substanser står för den största risken, säger Mikaela Gönczi, föreståndare för CKB. Men för flera av de substanserna har godkännandet för användning nyligen gått ut, så vi kommer förmodligen att se en minskad risk framöver.

Studien visar att pollen är en viktig exponeringsväg, då det innehåller flest substanser av växtskyddsmedel och dessutom ofta i höga halter. Några ämnen hade också hög toxicitet – främst insekticider – och detta innebär sammantaget att pollen kan utgöra en risk för bin.

Det ämne som utmärkte sig som det mest riskfyllda i studien, med både höga halter och hög toxicitet för honungsbin, var insekticiden indoxakarb, som dock har blivit förbjuden att använda sedan studien genomfördes.

Pollen med höga halter av växtskyddsmedel kom bland annat från växter som blåklint, vallmo och klöver, alltså arter som ofta växer vilt, men också från grödor som äpple.

Fynden i nektar var färre och halterna var lägre än i pollen. Det är positivt eftersom nektar är den huvudsakliga källan till energi för många blombesökande insekter. En sammanställning från Artdatabanken visar att mer än 4000 svenska insektsarter använder nektar och pollen som föda.

Även i luft hittades flera substanser. Den vanligaste, som också förekom i högst halter, var herbiciden prosulfokarb, ett ämne som är förhållandevis ogiftigt för bin. Analysen av luftproverna visar att den växtskyddsmedelsrelaterade risken via luft, ökar ju mer åkermark som finns i området.

De prover som samlades in i början av sommaren innehöll flest växtskyddsmedel och utgjorde en större risk för honungsbin, i jämförelse med prover tagna under mitten av sommaren eller hösten. Resultaten i studien kan tillämpas på andra delar av Sverige med liknande odling och växtskyddsmedelsanvändning.

Ove Jonsson, kemist vid SLU:s institution för vatten och miljö, påpekar dock att resultatet troligen är ett värstafallsscenario, eftersom inget annat område i Sverige har så intensivt jordbruk som Skåne.

Luftanalyserna särskiljer från andra studier

Halter av växtskyddsmedel har mätts i skiftande omfattning i flera tidigare studier, både svenska och internationella. Det speciella med just den här studien är att forskarna inte bara analyserade halter i pollen och nektar, utan även i luft insamlad nära bikuporna. Ove Jonsson berättar om luftprovtagningen:

– Inom den nationella miljöövervakningen analyserar SLU växtskyddsmedel i luft på endast en plats och ganska långt från åkermark. Det har vi gjort i flera år, men först i den här studien mäter vi lufthalter riktigt nära intensivt odlade områden.

Kombinationen av analyser av pollen, nektar och luft blev väldigt intressant menar Maj Rundlöf, forskare vid biologiska institutionen på Lunds universitet:
– Eftersom pollinatörer tillbringar en stor del av sitt liv flygande i dessa miljöer är det relevant att undersöka växtskyddsmedel även i luften. Pollen och nektar har undersökts tidigare i relation till bin, medan luft är mindre studerat som exponeringsväg.

Forskarna har också gjort en bedömning av hur människor som bor i de områden som studerades skulle kunna påverkas av att andas in luften med de uppmätta halterna av växtskyddsmedel. Trots att värstafallsscenarier användes vid bedömningen identifierades inga hälsorisker på grund av enskilda växtskyddsmedel eller mixen av växtskyddsmedel.

Honungsbiet som modell för exponering

Studien är gjord med honungsbiet (Apis mellifera) som modellart, som får representera även andra blombesökande insekters exponering för växtskyddsmedel via pollen och nektar. Honungsbin är användbara som modellart för exponering eftersom de kan hållas som tambin och det går att samla större mängder pollen från dem utan att störa bisamhället nämnvärt.

– Om pollen insamlat av honungsbin kan användas för att övervaka växtskyddsmedelsrelaterade risker för blombesökande insekter skulle vi kvantitativt kunna följa upp relevanta policymålsättningar, säger Maj Rundlöf. Nationellt gäller det miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och internationellt diskuterades minskning av miljörisker med växtskyddsmedel under COP15 i december 2022.

Kontaktpersoner
Maj Rundlöf, forskare
Biologiska institutionen, Lunds universitet
maj.rundlof@biol.lu.se, 070-929 85 24 https://portal.research.lu.se/en/persons/maj-rundl%C3%B6f

Mikaela Gönczi, föreståndare för SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB), institutionen för vatten och miljö, SLU
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05

Ove Jonsson, kemist
Institutionen för vatten och miljö, SLU
ove.jonsson@slu.se, 018-67 30 61

Nu breddas bostadsutbudet för de som är registrerade i bostadskön med befintligt bestånd i fyra kommuner: Knivsta, Uppsala, Älvkarleby och Tierp. Enter Sweden förvaltar bostäder i Karlholmsbruk, Älvkarleö och i Sunnersta medan CBK har bostäder i Alsike och Skyttorp.

– Bostäderna som förvaltas av CBK och Enter Sweden bidrar till ett ännu bredare utbud för alla som är registrerade i bostadskön. Att inleda samarbeten med hyresvärdar som har bostäder på mindre orter i regionen hjälper oss att uppfylla de bostadssökandes olika behov och önskemål kring ett framtida boende

CBKs bostadsbestånd i Alsike, i Knivsta kommun, utgörs av fem parhus där varje hus inrymmer två hyreslägenheter om 2 respektive 5 rum och kök. CBK förvaltar även 11 mindre hyreslägenheter i Skyttorp, 30 km norr om Uppsala. Enter Sweden erbjuder lägenheter om 1-5 rum och kök i Sunnersta strax söder om Uppsala samt 12 respektive fyra bostäder i Karlholmsbruk och Älvkarleö. Karlholmsbruk är en tätort i Tierps kommun och Älvkarleö är en ort belägen vid Dalälven i Älvkarleby kommun.

Under 2022 har Bostadsförmedlingen inlett 10 nya hyresvärdssamarbeten vilket innebär att de kan erbjuda bostäder från över 50 olika hyresvärdar. De anslutna hyresvärdarnas bestånd finns utspritt i samtliga åtta kommuner i Uppsala län samt i kranskommunerna Norrtälje och Strängnäs.

– Hittills under 2022 har vi förmedlat över 7 000 bostäder åt 40 unika hyresvärdar i nio olika kommuner. Vårt mål är att kunna erbjuda ett så brett utbud av bostäder som möjligt både sett till boendetyp och geografiskt läge, säger Tala Raha.

Över 125 000 personer är registrerade i bostadskön och av dessa är cirka 15 procent aktiva när det kommer till att söka bostäder.

Uppsala kommun förlänger arbetet för ökad trygghet i Gränby och Kvarngärdet ytterligare ett år. Fortsatt samverkan, samordning och gemensamt fokus tillsammans med lokala aktörer är vägen framåt.

– När vi samarbetar över hela samhället uppnår vi alltid bäst resultat. Nu gäller det att vi är ihärdiga i vårt arbete för att säkerställa att den förbättring vi har sett i Gränby och Kvarngärdet även blir kvar långsiktigt, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

Handlingsplanen i Gränby och Kvarngärdet 2020–2022 visar effekt. Det utökade trygghetsarbetet och samordningen har resulterat i en tydlig positiv trend mot handlingsplanens mål. Trygghetsarbetet kräver dock långsiktighet och fortsatt fokus på att stärka samverkan ännu mer med de som bor och verkar i området.

– Det är viktigt att fortsätta arbeta. Vi känner att vi kommit en bra bit på vägen men vi behöver hålla i och hålla ut. Tillsammans med lokala aktörer har vi hittat en plattform för ett långgående arbete som stärker Gränby-området tillsammans med de boende. Samverkan är en viktig del arbetet, tillsammans är vi starkare, säger Ulrica Holmqvist, Utvecklingsledare Uppsala kommun.

Långsiktighet och kunskap bygger förtroende

Kommunens program för trygghet, säkerhet och brottsförebyggande arbete är basen för ett aktivt områdesarbete tillsammans med boende, civilsamhälle, näringsliv och andra aktörer. Att arbeta tillsammans för att stärka bostadsområdet och öka delaktigheten ger tillit och engagemang. Gemensamma aktiviteter gör skillnad och kan förebygga brott och skapa trygghet. Exempel på aktiviteter som genomförts inom ramen för handlingsplanen är:

En viktig del för hela kommunens trygghetsarbete är den kunskapsbaserade metoden: Effektiv samordning för trygghet (EST). De insatser som genomförs planeras och styrs utifrån gemensamma lägesbilder, som baseras på veckovisa kartläggningar och analyser där de lokala problemens omfattning, struktur och utveckling identifieras.

Fakta om handlingsplanen för Gränby och Kvarngärdet

Kommunstyrelsen beslutade i mars 2020 att anta Handlingsplan för ökad trygghet i Gränby och Kvarngärdet. I november 2021 beslutade Kommunstyrelsen att förlänga handlingsplanen ytterligare ett år. Våren 2022 presenterades en utvärdering och en uppföljning av arbetet och de aktiviteter som ingått i handlingsplanen.

Utifrån det positiva resultatet beslutade Kommunstyrelsen under onsdagen att förlänga gällande handlingsplan att gälla även under 2023. Under det kommande året ska ett förslag till långsiktigt samordnings- och samverkansstruktur arbetas fram för hela Uppsala kommun. Ett förslag som utgår från kommunens nya program för trygghet, säkerhet och brottsförebyggande arbete.

Män har en ökad risk att drabbats av svår covid-19 jämfört med kvinnor. Forskare vid Uppsala universitet har nu visat att det kan bero på förlust av Y-kromosomen i en del av deras vita blodkroppar. Fynden skulle på sikt kunna användas till att bedöma risken att utveckla allvarlig covid-19 och kanske även till förbättrad behandling.

En relativt vanlig genetisk förändring hos män är förlust av Y-kromosomen i en del av de vita blodkropparna. Denna förändring kallas LOY (från engelskans Loss of Y) och den är vanligare ju äldre man blir.

Under Covid-19 pandemin blev det tydligt att män generellt sett drabbades hårdare av sjukdomen. Upp till 75 procent av patienterna på intensivvårdsavdelningar var män och andelen män är också högre bland de som avlidit. I den aktuella studien har forskarna upptäckt ett samband mellan LOY och risken för allvarlig covid-19.

– Vi studerade blodprover som tagits från över 200 manliga patienter på intensivvårdsavdelningar mellan början av 2020 och sommaren 2021. Våra analyser visade att LOY var kopplat både till hur allvarlig sjukdom patienterna hade, baserat på WHO:s gradering, och till risken att avlida

Flera fynd i studien stödjer att LOY har betydelse för utvecklingen av svår covid-19. En högre andel LOY kunde kopplas till försämrad lungfunktion, till exempel lägre syresättning. Komplikationer i form av blodproppar uppvisade också ett samband med högre andel LOY i specifika typer av vita blodkroppar. Dessutom såg man att den högre andelen celler med LOY var övergående.

– Vi hade möjligheten att analysera prover som tagits från några av patienterna tre till sex månader efter att de skrivits ut från intensiven. I dessa prover hade andelen celler med LOY gått ner. Så vitt vi vet är det första gången någon har visat att LOY har dynamiska egenskaper kopplade till en akut infektionssjukdom, säger Hanna Davies, forskare vid Uppsala universitet.

Forskarna bakom studien tror att LOY skulle kunna användas som en biomarkör för att förutsäga vilka patienter som riskerar att få en allvarlig sjukdomsutveckling av covid-19.
– Våra resultat bidrar till en ökad förståelse av vilken betydelse LOY har för mottagligheten för sjukdomen, särskilt i förhållande till immunsystemets funktion. Vi tror också att de nya kunskaperna kan vara relevanta för andra vanliga virusinfektioner som är allvarligare för män än för kvinnor, säger Jan Dumanski, professor vid Uppsala universitet som har lett studien.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Sahlgrenska akademin i Göteborg, National Bioinformatics Infrastructure vid Stockholms universitet och Medical University i Gdansk, Polen.
Bruhn‑Olszewska et al. (2022) Loss of Y in leukocytes as a risk factor for critical COVID‑19 in men, Genome Medicine, DOI: 10.1186/s13073-022-01144-5

För första gången har två miljoner år gammalt dna identifierats, vilket öppnar ett helt nytt och tidigare outforskat kapitel i evolutionens historia. En forskare vid Uppsala universitet ingick i teamet som har hittat mikroskopiska fragment av miljö-dna i sediment på norra Grönland. Forskningen presenteras nu i tidskriften Nature.

Med hjälp av avancerad teknik upptäckte forskarna att fragmenten de samlat in på Grönland är en miljon år äldre än det tidigare rekordet, som var ett dna-prov taget från benrester från en sibirisk mammut. Det förhistoriska dna:t har nu använts för att kartlägga ett två miljoner år gammalt ekosystem som existerade under en tid av extrema klimatförändringar.

I forskarteamet som gjorde upptäckten ingår Ian Snowball, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

– Dna kan försämras snabbt men vi har visat att vi under rätt omständigheter nu kan gå längre tillbaka i tiden än någon kunde ha vågat föreställa sig. Nu öppnar sig ett nytt kapitel av den förhistoriska tiden, ett kapitel som sträcker sig ytterligare en miljon år tillbaka i tiden och för första gången kan vi titta direkt på dna från ett två miljoner år gammalt ekosystem, säger Eske Willerslev, Fellow vid St John’s College, University of Cambridge, och chef för Lundbeck Foundation GeoGenetics Centre.

Willerslev ledde forskargruppen bakom den nya studien tillsammans med Kurt H. Kjær, professor i geologi vid Lundbeck Foundation GeoGenetics Centre.

– De gamla dna-proverna hittades djupt begravda i sediment som byggts upp över en 20 000-års period. Sedimentet låg bevarat i is eller permafrost och har varit opåverkat av människor under två miljoner år, vilket har varit helt avgörande

Proverna, enbart några miljondels millimeter långa, togs från Kap København-formationen. Formationen består av cirka 100 meter tjocka sedimentavlagringar inbäddade i mynningen av en fjord i Ishavet på Grönlands nordligaste punkt. För två miljoner år sedan varierade klimatet på Grönland mellan arktiskt och tempererat.

Trots att tidsepoken kallas för istid så var temperaturen på Grönland då mellan 10–17°C varmare än idag, och under en av de tempererade perioderna byggdes sedimentet upp meter för meter i en grund vik.

Forskarna upptäckte dna som bevisar förekomsten av djur, växter och mikroorganismer inklusive renar, harar, lämlar, björkar och poppelträd. De kunde till och med se att mastodonter, ett däggdjur från istiden, strövade omkring på Grönland innan arten senare dog ut.

Tidigare har man inte trott att de elefantliknande djuren förekom på Grönland, så långt borta från dess kända ursprung i Nord- och Centralamerika.

Processen att låsa upp dna-fragmentens hemligheter var tidskrävande. Först lyckades forskarna fastställa att det faktiskt fanns dna gömt i sedimenten, därefter var de tvungna att extrahera det för undersökning. 41 av proverna visade sig vara användbara.

Forskarna jämförde sedan varje enskilt fragment med ett omfattande bibliotek av dna som samlats in från dagens djur, växter och mikroorganismer. En bild började framträda som visade upp dna från förhistoriska träd, buskar, fåglar, djur och mikroorganismer.

Uppsalaforskaren Ian Snowballs bidrag till studien låg i åldersbestämningen av Kap København-formationen. Detta skedde med hjälp av så kallad paleomagnetism, en metod som kan användas för att fastställa geologisk ålder. Tidigare förändringar i polariteten hos jordens magnetfält registrerades av sedimentet när det deponerades.

Ytterst känsliga laboratoriemagnetometrar användes för att mäta sedimentproverna. Polaritetsförändringarna som upptäcktes i Kap København-formationen jämfördes därefter med en internationellt accepterad tidsskala för geomagnetisk polaritet.

Baserat på de paleomagnetiska resultaten och ytterligare dateringsresultat som rapporterats i studien, kunde Kap København-formationen åldersbestämmas till cirka två miljoner år.

– Artikeln är en produkt av många års intensivt arbete av en mångsidig grupp forskare. Det var väldigt spännande att vara en del av arbetet och att åldersbestämma sedimentavlagringarna där det här rekordgamla dna:t samlades in. Med hjälp av många olika kompetenser har vi tillsammans lyckats öppna ett helt nytt kapitel i evolutionens historia, säger Ian Snowball, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

40 forskare från Danmark, Storbritannien, Frankrike, Sverige, Norge, USA och Tyskland deltog i projektet. Teamet leddes av professorerna Eske Willerslev och Kurt H. Kjær.
Kjaer et al. (2022) A 2-million-year-old ecosystem in Greenland uncovered by environmental DNA, Nature. DOI: 10.1038/s41586-022-05453-y.

Rekonstruktion av området Kap København på Grönland för två miljoner år sedan. Konstnär: Beth Zaiken

Motion Display har fått en betydande order från USA och en ledande leverantör av alkoholhaltiga drycker. Orderns storlek uppgår till 2,7 MSEK.

En ledande leverantör av alkoholhaltiga drycker har lagt en beställning till ett värde av 2,7 MSEK. Tidigare har samma kund beställt skyltprogram i tre omgångar – den första omgången avsåg tre varumärken, den andra sex, och sedan nio varumärken. Denna gång är det elva olika varumärken inom olika dryckeskategorier som deltar i beställningen. Leverans är planerad till slutet av året och displayerna kommer att distribueras rikstäckande i USA.

”Det är roligt att med en återkommande kund. Tidigare skyltprogram har mottagits positivt hos olika butikskedjor vilket har bidragit till att kunden nu breddat sin beställning till att omfatta flera varumärken och flera displayer”, säger

Anna Engholm, VD på Motion Display tillägger: ”Att denna kund nu utökar antalet involverade varumärken bekräftar vår styrka inom dryckeskategorin. Vår produkt fungerar som sökmotoroptimering i den fysiska butiken. Vi lyfter fram produkter och gör dem synliga”, säger hon.

Mat utgör själva grunden för både hälsa och hållbar utveckling. Årets toppmöte Uppsala Health Summit 25-26 oktober tar sig an utmaningarna kring våra livsmedelssystem och hur vi kan göra dem mer hälsosamma, mer inkluderande, rättvisa och hållbara.

Uppsala Health Summit kommer att diskutera lösningar för hur vi praktiskt kan arbeta vidare med rekommendationerna från FN:s Food Systems Summit 2021 med fokus på livsmedelssystemens påverkan på den globala folkhälsan. Bland deltagarna finns viktiga internationella aktörer från akademin, industrin, civila samhället och offentlig sektor med expertis inom kopplingen mellan mat och hälsa.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppskattar att var tredje människa i världen inte har tillgång till hälsosam mat och cirka 800 miljoner människor lever i hunger. Dessutom innehåller många livsmedel skadliga nivåer av bakterier och skadliga ämnen som kan orsaka kroniska sjukdomar och har en betydande inverkan på folkhälsan.

Covid-19 och kriget i Ukraina har förvärrat läget och utlöst en global matkris. Som alltid är det de mest marginaliserade och utsatta som drabbas värst.

– Vi rör oss allt längre bort från det globala målet att garantera tillgång till säker och näringsriktig mat till alla, samtidigt som vi behöver göra våra livsmedelssystem mer robusta och motståndskraftiga mot pandemier, naturkatastrofer och civila konflikter.

Det är ett arbete som våra beslutsfattare måste prioritera. Genom vår science till policy dialog hoppas vi kunna hjälpa till med lösningar för hur omställningen ska gå till, säger Karin Artursson, professor och vetenskaplig chef vid SVA och programrådsordförande för Uppsala Health Summit.

– Medan matosäkerheten förvärras globalt är Afrika den kontinent som är mest påverkad av hunger. Nästan en av tre personer i Afrika lider av måttlig eller allvarlig matosäkerhet. Trehundrafemtio miljoner människor står inför en hungersituation och vissa riskerar att svälta. För hållbara och hälsosamma livsmedelssystem måste en rad utmaningar från produktion till distribution och konsumtion hanteras på ett omfattande sätt. Mat är mer än vad vi äter. Det är också en avgörande kulturell, socioekonomisk och miljömässig fråga, säger dr Matshidiso Moeti, WHO:s regionchef för Afrika.

På mötet kommer frågor diskuteras som rör hela livsmedelskedjan från produktion till konsumtion: Hur kan vi anpassa vår matproduktion i tider av snabb förändring? Är småskaliga producenter vårt bästa hopp för att öka markproduktiviteten och mångfalden av grödor för att minska hunger?

Vilka verktyg har vi för att främja hälsosammare livsmedelskonsumtion och integrera livsmedelsperspektiv i samhällsplaneringen? Vad krävs för att ändra beteenden och kostvanor bland olika åldersgrupper? Och hur säkerställer vi att förändringsarbetet präglas av jämlikhet och rättvisa?

Talare på mötet är bland annat dr. Francesco Branca, WHO:s chef för nutrition och livsmedelssäkerhet, Marie-Chantal Messier, Global Head of Food and Industry Affairs på Nestlé, dr Anders Nordström, ambassadör för global hälsa vid Utrikesdepartementet, och WHO:s Afrikachef, dr Mathidiso Moeti.

I samband med mötet lanseras en rapport som ger en bred och aktuell överblick över de rådande utmaningarna och förändringar som bör ske för att göra våra livsmedelsystem mer hälsosamma och hållbara. Rapporten kan laddas ner på Uppsala Health Summits hemsida.

Jens Skoglund, idag fastighetsutvecklare Vasakronan i Stockholm, blir ny Chef Uppsala. Han efterträder Bo de Besche som tidigare i höstas tillträdde en nyinrättad roll som chef för Vasakronans kund och marknadsorganisation.

Jens har en bakgrund som ekonom från Uppsala Universitet och började på Vasakronan som fastighetschef. Han kommer närmast från en roll som fastighetsutvecklare i Stockholm. Han har tidigare haft en rad olika roller i Uppsala Kommun, bland annat som enhetschef lokalförsörjning.

-Jag är glad att Jens har tackat ja till den här rollen. Han har jobbat i bolaget i nära sju år och har god erfarenhet av både förvaltning och utveckling. Han har dessutom god kännedom om Uppsala och en stark förankring i kommunen vilket är en tillgång för alla parter

Åhléns Outlet öppnar den 22 september ett helt nytt varuhus i volymhandelsområdet ”Boländerna” utanför Uppsala. Det nya varuhuset, med en försäljningsyta på drygt 1400 m2 och ca 10 anställda, ligger granne med bl.a Folkhemmet, Cervera, Sportson och Hemtex.

– Jag ser verkligen fram emot vår premiär för Åhléns Outlet i Boländerna, Uppsala. Det ska bli så roligt att äntligen få välkomna kunderna till vårt nya outletvaruhus, med det allra senaste konceptet och alla våra starka och spännande erbjudanden

Åhléns Outlet har sedan starten 2018 hela tiden utvecklat både sitt sortiment och koncept för att det ska bli så tydligt som möjligt för kunden. Idag har Åhléns Outlet ett större inspirerande hemsortiment, som exempel inom kök, vardagsrum, sovrum och badrum samt även leksaker.

Mode är också en kategori som säljer bra, inte minst vår höstavdelning som är fylld med jackor och skor. Inom Skönhet kan kunderna fynda schampo och andra förbrukningsartiklar till bra priser.

Om Åhléns Outlet
Åhléns Outlet har ett brett sortiment med prisvärda varor inom hem, mode och skönhet. Sortimentet varierar och hålls ständigt levande för att möta kundernas behov och efterfrågan. Här kan kunderna hitta ett sortiment av både välkända och nya tillfälliga varumärken, till 30-70% lägre pris.

Nu börjar många ungdomar att sommarjobba inom Uppsala kommun. Fem av dem kommer att få prova på att arbeta med konst och biologi på uppdrag av Uppsala konstmuseum och Biotopia.

Resultatet av ungdomarnas arbete blir hundra affischer som ska påminna uppsalaborna om vikten av biologisk mångfald. Affischerna kommer att pryda lyktstolpar över staden.

– Vi vill att ungdomarna ska få en djupare förståelse för ekologiska samband och mänsklighetens beroende av välmående ekosystem

Under vecka 24–25 ska de fem få prova att jobba med biologi och konst, ledda av naturvägledarna Maria Brandt och Beatrice Lindgren och de verksamma konstnärerna och pedagogerna Gijs Weijer och Natalia Dahnberg.

Ungdomarnas uppgift, är att påminna Uppsalaborna om hur viktiga ekosystem, med en mångfald av olika arter och naturtyper, är för oss människor. De kommer att få gedigen handledning av naturskolelärarna och de verksamma konstnärerna och pedagogerna.

– De kommer att få lära sig så mycket under de här två veckorna och få en tydlig bild av vad det innebär att jobba som konstnär, säger Natasha Dahnberg, intendent och ansvarig för pedagogik på Uppsala konstmuseum.

Hågadalen bestod ursprungligen av våtmarker som under historiens gång dikats ur. Nu ska våtmarkerna återskapas. Vinsterna blir ökad biologisk mångfald, bättre vattenkvalitet i ån och ytterligare förbättrat friluftsliv. Arbetet påbörjas under 2023.

Historiskt bestod Hågadalen av våtmarker som med tiden dikats ut för att ge plats åt åker- och betesmarker. Våtmarkerna fungerade som buffertzoner för att förhindra utsläpp av näringsämnen ut i Hågaån och Ekoln, men vattnet var också livsmiljöer för många olika djur och insekter. Nu ska våtmarkerna återskapas.

– Detta är en mycket efterlängtad åtgärd som kommer öka artrikedomen bland växter och djur samtidigt som vi stärker upplevelsevärdet i den redan så omtyckta Hågadalen. Små åtgärder som kommer få stor positiv inverkan

Förstudie med förslag

Beslutet att återskapa våtmarkerna har tagits av gatu- och samhällsmiljönämnden. Dessförinnan har en förstudie gjorts, med förslag på åtgärder. Bland annat att några av de diken som finns idag ska dämmas och i vissa fall utvidgas för att skapa mer stillastående vatten.

– Hågaåns dalgång har stora värden för den biologiska mångfalden. Ett flertal arter behöver vatten för sin överlevnad och genom att skapa bättre förutsättningar för stående vatten kommer vi att ge dem bättre förutsättningar, säger Christoffer Hallbäck, vattensamordnare, Uppsala kommun.

Våtmarkerna väntas även öka naturvärdet i det populära området ytterligare. Tanken är att anläggningsarbetet ska göras under 2023–2024. Under tiden kommer ett område längs skogskanten mot Nåsten att stängas av. Men vandrare, löpare och cyklister kommer under tiden att kunna röra sig på gångstråken närmare Hågaån.

Bonnier Fastigheter tecknar hyresavtal med Rejlers AB i Centralhuset. Utvecklingen av Centralhuset innebär att Bonnier Fastigheter kan erbjuda Uppsalas företag kontorslokaler helt anpassade efter nya behov och arbetssätt, i bästa pendlarläge. Rejlers AB blir den första nya hyresgästen som väljer att flytta sin verksamhet till Centralhuset.

Centralhuset består av sju våningar, totalt 12 000 kvadratmeter, med storslagen utsikt över Uppsala. Den utvecklade ljusgården blir ny gemensam mötesplats för husets hyresgäster. Takterrassen anpassas för att nyttjas av alla Centralhusets hyresgäster.

– Fantastiskt roligt att Rejlers väljer att samla sin verksamhet i nya Centralhuset. Det är roligt att se ett stort intresse både från befintliga och nya hyresgäster, vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete och hoppas att de kommer trivas.

– Centralhuset har ett mycket bra läge och blir en attraktiv arbetsplats både för våra befintliga medarbetare och för nya som söker sig till oss. Här kan vi forma ett modernt och välkomnande kontor, i linje med vår öppna och lärande företagskultur, säger Jenny Edfast, vd på Rejlers Sverige.

Nu kraftsamlar Uppsala kommun under pågående energikris. Kommunstyrelsen beslutade idag om en inriktning för arbetet som uppmanar alla förvaltningar och bolag att agera för att spara el.

Uppsala kommun arbetar kontinuerligt med energieffektiviseringar, bland annat inom ramen för kommunens energiprogram. För att möta den uppkomna situationen och bidra till att minska elenergianvändningen i linje med europeiska och nationella beslut och riktlinjer måste kommunen intensifiera sina ansträngningar.

– Energiförsörjningen har länge varit en prioriterad fråga i Uppsala kommun. Vi arbetar långsiktigt med att säkra en hållbar energiförsörjning som täcker behoven över tid. När hela Europa befinner sig i en energikris kommer Uppsala kommun självklart ta sitt ansvar och göra vad vi kan för att spara el och avlasta elnätet

Uppsala kommun tar sitt samhällsansvar

Kommunen kommer med omedelbar verkan förbereda och genomföra energibesparande åtgärder i ökad takt och omfattning. Genom att minska kommunens elkonsumtion minskar efterfrågan på el.

Det leder i sin tur till att elpriset går ned. Kommunen agerar först och främst inte utifrån egen ekonomisk vinning, utan i solidaritet med hela Europa.

Hela samhället; offentliga verksamheter, näringsliv, civilsamhälle och invånare måste bidra. Det gäller i Uppsala, Sverige och Europa för att minska effekterna av energikrisen.

Kommunstyrelsen beslutade idag en inriktning för kommunens arbete framåt:

Ett exempel på åtgärd är att skala ner ljusfestivalen Allt ljus på Uppsala. Konstverken kommer lysa två timmar kortare varje dag, vilket minskar evenemangets energianvändning med cirka 30 procent.

– Allt ljus på Uppsala har alltid prioriterat energieffektivisering och vi arbetar hårt med att göra årets festival så energisnål som möjligt. Det är också ett viktigt evenemang för cityhandeln och restaurangerna som har fått kämpa de senaste åren, där vi vill göra allt vi kan för att stötta dem. Dessutom bidrar festivalen till att öka den upplevda tryggheten i centrala Uppsala, säger Jonas Ekebacke, projektledare för Allt ljus på Uppsala.

Fler förslag på åtgärder kommer

Rysslands invasion av Ukraina har lett till en energikris i Europa. EU-kommissionen har därför föreslagit sina medlemsländer att de ska minska elanvändningen med minst fem procent under vissa högpristimmar, och minska sin totala efterfrågan på el under dygnets alla timmar med tio procent.

Även om regeringen inte formellt har gett något uppdrag till kommunerna att minska sin elenergianvändning än är det tydligt att det förväntas av det offentliga att bidra till att hantera den uppkomna situationen.

Kommunledningskontoret får i och med detta och kommunens inriktning också i uppdrag att stödja och koordinera kommunkoncernen i genomförandet av inriktningen. Förvaltningar och bolag vet bäst vilka åtgärder som kan och bör vidtas i varje verksamhet. Nu börjar arbetet med att löpande ta fram dessa åtgärder.

Det finns starka kopplingar mellan bakterier som lever i tarmen och nivåerna av små molekyler i blodet – så kallade metaboliter. Det visar en ny studie, som letts av forskare från Uppsala universitet och Lunds universitet, som nu publiceras i tidskriften Nature Communications.

Studien bygger på storskaliga detaljerade analyser av avförings- och blodprover från 8583 deltagare i Swedish CardioPulmonary bioImage Study, Scapis. Projektets syfte var att bidra till den växande kunskapsbasen om hur tarmfloran påverkar människors hälsa, och resultatet är fritt tillgängligt för forskarsamhället genom en katalog som publicerats online.

– Tidigare studier har visat att det stora bakteriesamhället i vårt matsmältningssystem producerar en mängd olika molekyler, med potential att tas upp i vår cirkulation och påverka vår hälsa. Omvänt kan läkemedel eller födoämnen påverka bakteriesammansättningen i tarmen. Karakterisering av dessa samspel är ett viktigt steg mot att förstå effekterna av tarmfloran på hälsan, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet som koordinerat studien tillsammans med forskare från Lunds universitet.

De senaste tidens tekniska framsteg har möjliggjort storskalig karakterisering av bakteriesamhällen i biologiska prover. Denna karakterisering görs numera genom att läsa av det genetiska materialet i provet och jämföra resultatet med kända bakteriematerial. Framsteg inom kemin har ytterligare möjliggjort stora samtidiga mätningar av små ämnen i blodet. Scapis-studien representerar en av de största samlingarna i världen av båda dessa typer av data. I den här studien undersökte forskare sambanden mellan tarmfloran och de små molekylerna i blodet.

– Tarmfloran är ett som ett komplicerat samhälle i sig och vi har precis börjat förstå hur den mänskliga värden och bakteriesamhället påverkar varandra. Våra resultat visar på en stark koppling mellan vissa tarmbakterier och små ämnen i blodet, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, en av de ledande författarna till studien.
Forskargruppen tror att resultaten kan vara till nytta för andra forskare och har därför valt att publicera alla samband som en onlinekatalog med SciLife Data Center i Uppsala som värd (https:// gutsyatlas.serve.scilifelab.se).

– Det stora antalet prover med data av hög kvalitet gjorde det möjligt för oss att identifiera många nya samband. Vi har därför valt att publicera alla våra resultat i en öppen onlineresurs som forskarvärlden kan använda för deras varierande behov, säger Koen Dekkers, huvudförfattare från Uppsala universitet.

Artikel: Koen F. Dekkers et al.; An online atlas of human plasma metabolite signatures of gut microbiome composition; Nature Communications. In press, DOI: 10.1038/s41467-022-33050-0, https://www.nature.com/articles/s41467-022-33050-0.

Har du haft väldigt tur att vinna en stor summa på lotto, hästar eller en spelautomat online? Även om det till en början endast ger ett lyckorus, så kommer praktiska problem snart att uppstå. Framförallt vad gäller vilken skatt som gäller på din spelvinst.

Men frågan är då när behöver du skatta på din vinst och inte, samt vad gäller vid deklarering av din vinstsumma?

Casino med svensk licens eller inte – Vilket är bäst?

Det är framförallt en viktig punkt som du bör ta i beaktning när du spelar online, oavsett om det gäller sportbetting, lotto eller spelautomater. Detta är att du väljer rätt casino som gör att du inte behöver skatta enligt de nya spelreglerna som infördes den 1 januari 2019.

En spelvinst kan till exempel uppstå när du spelar online. Jämför casinobonusar på casino.se, så att du har mer att spela för och kan välja rätt casino för dig.

Om du vinner när du spelar online så behöver du inte betala någon vinstskatt, så länge du väljer ett casino med svensk licens. Fördelen är att du själv inte längre behöver betala någon vinstskatt, detta är istället casinot ansvariga för. Detta har gjort det enklare för Spelinspektionen att reglera casinon som är verksamma på svensk mark och även säkerställa att allting går rätt till.

Varför ändrades lagen om vinstskatt?

Det är många som vänder sig till casinon utan svensk licens i tron att det är ett bättre val. Casinot är inte reglerat av den svenska spelmarknaden och därför tänker många att vinsterna är högre och du inte behöver deklarera vinsterna du gör.

Men faktum är alltså att det är helt tvärtom. Istället kommer eventuella vinster som du får vid spel på ett casino utan svensk licens bli krångligare att deklarera och du måste alltid betala vinstskatt.

Fördelen med casinon utan svensk licens är dock att bonusarna som du erbjuds oftast är högre eftersom de inte regleras av samma strikta krav som vi har i Sverige. Men skulle du vinna en riktigt stor summa kommer detta trots allt göra att du får ut mindre pengar. Om du väljer ett casino med svensk licens kommer detta göra spelandet mer säkert och du slipper också den tråkiga vinstskatten som du annars måste deklarera.

Påverkas spelupplevelsen

Eftersom vinstskatten nu istället sköts av casinot i fråga så kan du spela tryggare och med mindre begränsningar. De nya reglerna om vinstskatt har därför istället gjort spelupplevelsen bättre för användarna.

Innan år 2019 så var det många som drog sig för att spela online, eftersom man var osäker på hur vinstskatten skulle betalas in och hur vinsten deklareras. För många som inte visste att det skulle betalas in en skatt blev det lätt att hamna i en lånfälla eftersom man inte hade pengarna kvar på kontot när skatten väl skulle in till Skatteverket.

I och med de nya kraven så kan du spela utan att behöva bekymra dig för vinstskatten. Det är istället en last som casinot måste dras med. Men fördelen är också att casinon som inte är seriösa heller inte kan vara verksamma på marknaden. Så din spelupplevelse påverkas inte alls!

EU påverkade kraven för vinstskatt i Sverige

EU har haft stor påverkan när det kommer till de nya kraven för skattefritt spelande. Detta gör att du kan ha möjlighet att spela skattefritt även på andra casinon som är verksamma inom EU. De utvecklar också ständigt nya lagar för att förbättra och göra det säkrare att spela online.

Det är dock viktigt att du själv ser igenom villkoren och vart casinot är baserat, eftersom många spelbolag idag är verksamma i flera olika länder. Vart är deras licens registrerat och kommer eventuella vinster fortfarande vara skattefria? För att du ska kunna spela tryggt är detta ett måste att se över. Vill du vara på den säkra sidan, välj alltid ett spelbolag med svensk licens!

Uppsala Vatten har sedan länge utvecklat biogasproduktion i Uppsala. Kommunstyrelsen sa idag ja till en revidering av Uppsala vattens ägardirektiv. Nu kan produktionen breddas till att omfatta även andra drivmedel och energibärare, som till exempel vätgas.

– Den här satsningen är ett sätt för kommunen att bidra till klimatomställningen och en del i arbetet mot ett fossilfritt Uppsala år 2030. Nu banar vi vägen för fler alternativa drivmedel och fortsätter det viktiga arbetet mot en klimatpositiv kommun senast år 2050

– Hur det framtida energilandskapet kommer att gestalta sig är inte tydligt. Biogasproduktionen i Uppsala kommun är i de perspektiven viktig att fortsätta utveckla. Utvecklingen behöver ske i en bredare kontext än i dag och hela energisystem beaktas i stället för bara den del som biogas utgör, säger Rafael Waters (S), ordförande för Uppsala Vatten och Avfall.

Uppsala Vatten har fått pengar av Tillväxtverket för en förstudie av hur kombinationen av vätgas och biogas blir effektiv. Bolaget har också beviljats bidrag av Energimyndigheten av hela utgiften för uppförandet av en kombinerad station för tankning av vätgas och snabbladdning av tunga fordon.

– Tillgång till lokal vätgas bidrar till en fossilfri fordonsflotta. Att kommunen går före stimulerar marknaden för fordon som drivs av vätgas, möjliggör för fler aktörer att etablera tankstationer och leder till en snabbare omställning, säger Sigrid De Geyter, VD Uppsala Vatten och Avfall.

För att möta utvecklingen behöver bolagets ägardirektiv och bolagsordning breddas. Därför har kommunstyrelsen i Uppsala i dag föreslagit kommunfullmäktige att justera ägardirektivet för Uppsala Vatten och Avfall AB genom att ersätta ”biogas” med ”drivmedel och andra energibärare i syfte att bidra till omställningen till ett fossilfritt och cirkulärt samhälle”.

Det råder febril aktivitet på Bjurfors kontor i Uppsala. Inte nog med att fastighetsmäklarföretaget flyttar till nya, större lokaler – Bjurfors har även fått tillskott av den framgångsrika mäklaren Robin Gelinder som sedan augusti är ny delägare och franchisetagare på kontoret.

-Det känns otroligt spännande att få välkomna den bästa mäklaren i Uppsala till Bjurfors, säger Andreas Ödman som tillsammans med parhästen Marcus Höglund nu alltså förstärker ledningen med ytterligare en franchisetagare.

Robin tvekade inte när möjligheten att ta ett steg upp och bli franchisetagare presenterades för honom.

-Det var ett enkelt val. Bjurfors är ett starkt varumärke som vill framåt. För mig var det tydligt att Andreas, Marcus och resten av teamet på Uppsalakontoret vill utvecklas. Det är ett fantastiskt team och jag ser fram emot att växa både som ledare och som mäklare tillsammans med dem

Robin har varit registrerad fastighetsmäklare sedan 2011. För Uppsalabor är han ett välkänt ansikte, han har förmedlat allt från eleganta lägenheter i city till vackra villor i lantlig idyll. När han nu kliver in på Bjurfors Uppsala gör han det med en gedigen erfarenhet.

Läget på bostadsmarknaden

För dig som är bekant med läget på bostadsmarknaden har förmodligen noterat att det är ett annorlunda marknadsläge nu än hur det var i våras.

– Du som läst rapporterna och medierna känner säkert till att bostadspriserna gått ner. Men du som säljare ska veta att även om det kanske tar längre tid och ditt objekt får visas flera gånger så säljer vi fortfarande bostäderna, förklarar Robin.

I en annorlunda marknad finns det flera strategier att ta till för att kunna sälja sin bostad på bästa sätt. Ha tålamod är en, en annan är att lägga ut bostaden under Bjurfors koncept På Förhand.

– Eftersom din bostadsaffär är en av ditt livs viktigaste affärer är det bästa att du kontaktar oss i god tid, så att vi kan planera och genomföra affären på bästa sätt förklarar Robin.

Ju mer förberedd du är som kund, desto bättre blir resultatet av en försäljning. Även om du inte är redo att sälja genast. Genom att färdigställa faktauppgifter och beskrivande texter kring bostaden kan du snabbt komma ut på marknaden när det väl är dags.

– När du lägger ut din bostad under konceptet På Förhand hos oss matchar vi din bostad mot vårt intresseregister Boagenten. Då får köpare som är intresserade av bostäder som din förhandstips om din bostad. På så vis kan vi vänta med att sälja bostaden tills du är redo. Många gånger kan vi också förmedla bostaden redan innan den läggs ut till försäljning, säger Robin.

Ny lokal på Kungsgatan

Bjurfors Uppsala har vuxit och knutit till sig flera nya medarbetare. Det gjorde att de nu vuxit ur sina gamla lokaler. Numer hittar du mäklarkontoret på Kungsgatan 28.

På bilden: Marcus Höglund, Andreas Ödman och Robin Gelinder

Filmstaden bygger en helt ny biograf på Dragarbrunnsgatan i centrala Uppsala. Biografen får 13 salonger, varav en IMAX®-salong. Samtliga salonger har recliner-fåtöljer och i foajén kan gästerna mingla i en bar. Biografen beräknas stå klar hösten 2024.

-Uppsala är en fantastisk biostad och vi är så glada att nu kunna möta marknadens önskan om en central, riktigt lyxig och toppmodern biograf med IMAX®-salong i Uppsala

Den nya biografen håller på att byggas i hörnet Dragarbrunnsgatan/Klostergatan där den befintliga fastigheten byggs om från grunden. Nya Filmstaden Uppsala byggs i tre våningsplan och får 13 salonger med totalt 869 recliner-fåtöljer.

Det är Filmstadens första biograf som utöver den moderna tekniken får så kallade recliners i samtliga salonger. Recliners är en ställbar, lyxig skinnfåtölj som ska ge maximal komfort.

Dessutom ska gästerna kunna mingla före och efter filmen i en bar- och café-del. Där ska man kunna äta en lättare matbit och ta något att dricka i en mysig ombonad miljö som ska bidra till helhetsupplevelsen.

Att se en film i IMAX® är det mest storslagna man kan uppleva på bio. Superskarpa bilder på en jätteduk tillsammans med ett massivt ljud som känns i hela kroppen ger det optimala formatet för dagens storfilmer

Den teknik som används i Uppsalas salong kommer var IMAX® with Laser, vilket är en banbrytande projektorteknik och ett 12-kanaligt ljudsystem som skapar en känsla av att vara en del av filmen.

Det här är IMAX®:
Projektorer som ger intensiva färger och kristallklara, högupplösta bilder för en mer intensiv upplevelse och realistisk känsla.
Ett kraftfullt 12-kanaligt ljudsystem för massivt, ”3-dimensionellt” ljud (immersive sound).
Stora, välvda filmdukar och en utvidgad bildyta (visar 26% mer av filmen).
IMAX DMR®, en teknik för digital efterbearbetning av filmer för att omvandla dem till IMAX-formatet med bästa bildkvalitet och ljud.
Biografsalonger med stark lutning, så kallad gradering, för att alla besökare ska ha perfekt sikt.
Byggnationen sker i samarbete med hyresvärden Uppsala Akademiförvaltning.

Terminsstarten närmar sig och med det ökar även söktrycket på studentbostäderna. Att få en studentbostad i samband med terminsstart kan vara svårt, men för den som söker under våren är det desto enklare. Hittills under 2022 visar även statistiken att en allt större andel av studentbostäderna förmedlas till sökande med kort kötid.

Under perioden januari-juli 2022 förmedlades 1 598 studentbostäder via Bostadsförmedlingen. Hälften av dessa bostäder förmedlades till sökande som endast varit registrerade i bostadskön 0-1 år.

Under samma period 2021 förmedlades något färre studentbostäder (1 423) och av dessa gick 38 procent till sökande inom samma kötidsintervall. Med andra ord växer både antalet och andelen studentbostäder som förmedlas till sökande med relativt kort kötid.

– Det är en positiv trend som visar att situationen blir bättre för den som söker studentboende. Framförallt kan det gå väldigt snabbt att få ett korttidskontrakt från det att man registrerar sig i bostadskön.

Efterfrågan varierar över året

I samband med terminsstart är efterfrågan på studentbostäder som allra högst. Söktrycket innebär att de studentbostäder som finns tillgängliga ofta kräver en längre kötid jämfört med andra tider på året.

I juli förmedlades 234 studentbostäder och varje bostad hade i genomsnitt 127 intresseanmälningar. I mars förmedlades 214 studentbostäder med i genomsnitt 40 intresseanmälningar per bostad.

Enklast att få studentboende under våren

Sett till de senaste åren är de enklast att få en studentbostad under våren, framförallt under perioden februari-april. Under februari-april förmedlades 584 studentbostäder varav strax över hälften gick till sökande med 0-1 års kötid. När en sökande får en studentbostad via Bostadsförmedlingen behåller denne även sin kötid.

På så sätt blir det enklare att få en vanlig bostad när studierna är avklarade, samtidigt som det går att göra bostadskarriär och byta studentbostad under studietiden.

– Med kort kötid kan det vara svårt att få tag i sin drömbostad redan vid terminsstart. Genom att börja i till exempel ett korridorsrum eller en bostad med korttidskontrakt kommer man däremot på sikt kunna byta upp sig till en egen studentlägenhet med den kötid man hunnit samla på sig, säger Tala Raha.

Kötider senaste 12 månaderna

Antal studentbostäder som förmedlats till sökande med:
0-1 års kötid: 1 049
2-3 års kötid: 876
4-5 års kötid: 398
6-9 års kötid: 203
Mer än 10 års kötid: 35

Om du funderar på att köpa eller sälja en bostad är det viktigt att veta vad du kan förvänta dig av bostadsmarknaden. En annan anledning att ha koll på bopriser är att det fungerar som ett ganska pålitligt mått på ekonomin i stort. Det vi ser nu är priserna på framförallt bostadsrätter har gått ner i Uppsala de senaste tre månaderna. Krisen i Ukraina, högre räntor, coronapandemin, höga energipriser och inflation lyfts ofta fram som de främsta orsakerna till detta. Vi har inte haft något större prisras på bostäder sedan 90-talet och om det skulle ske nu så är det något som kommer att påverka många.

Riksbanken har höjt styrräntan

Utbudet av bostäder är stort just nu och det tyder på att vissa väntar med att köpa. Något som har stor betydelse för bostadsmarknaden är Riksbankens styrränta. Den har just höjts och om det kommer fler höjningar kan det leda till en större prisnedgång eftersom det får en stor effekt på boekonomin. Det tidigare införda kravet på amortering och höjd kontantinsats pekar i samma riktning.

Många bedömare, inklusive experter på Danske Bank, tror att Riksbanken kan komma att behöva höja styrräntan till 0,75 %. Man ska dock vara medveten om att det fortfarande är en mycket låg ränta, historiskt sett. Det mesta tyder på att vi även i framtiden kommer att ha förhållandevis billiga bolån. Räntan kan inte höjas hur mycket som helst eftersom detta skulle få för stora konsekvenser för allt för många svenskar. Det gäller även om det finns andra motiv till att höja räntan.

Den höga inflationen påverkar bostadspriserna

Vi har hög inflation just nu vilket innebär att priserna stiger på många varor. Det gäller dock inte bostäder. Många hushåll som får mindre pengar att röra sig med på grund av inflationen väljer istället ett billigare boende. Bostäder blir i och med det billigare i förhållande till mycket annat. Inflationen är dock den främsta anledningen till att Riksbanken höjer styrräntan, så den påverkar boendekostnaden och priserna på bostäder indirekt.

Händelser i omvärlden har betydelse för bopriserna i Uppsala

Vi lever i en ganska orolig tid med geopolitiska skeende som får stora konsekvenser. Framförallt så innebär det osäkra läget att det är lite svårare än vanligt att förutse prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Priserna kan öka på vissa objekt och falla på andra. Generellt innebär omvärldsfaktorer som har en negativ påverkan på ekonomin i stort, som kriget i Ukraina och coronapandemin, att priserna på bostäder sjunker.

Många väljer att köpa en mindre bostad för att få ner bolånet. Det kan dock innebära att priserna ökar lite för just mindre bostäder, samtidigt som stora hus och lägenheter blir mer svårsålda. Man bör alltså dela in bostadsmarknaden 2022 i flera segment när man tittar på prisutvecklingen i Uppsala.

En sak som gör det svårt att förutse hur bostadsmarknaden kommer att utvecklas är att vi inte vet hur långvarigt kriget i Ukraina kommer att bli. Om det tar slut kan räntorna komma att sänkas och vi kan få stigande priser. Många tror att priserna kommer att ha fallit med omkring 10 % innan det planar ut igen, men det finns också bedömare som menar att vi kommer att kunna summera 2022 utan se något fall när det gäller priser på bostäder.

Allt fler vill ha ett hemmakontor

Enligt Jennie Sandén på Danske Bank ser vi att efterfrågan på mindre lägenheter i innerstaden minskar något eftersom allt fler vill satsa på en större bostad. Det antas till viss del bero på coronapandemin som tvingat många att arbeta hemifrån. De som har möjlighet att fortsätta med det kan behöva ett hem med plats för ett kontor. Men vi ser också att fler och fler oroar sig för stigande elpriser. De som tänker så vill inte ha för höga uppvärmningskostnader och då är det bättre med en mindre bostad, eller ett hus eller en lägenhet med kostnadseffektiv uppvärmning.

Priserna sjunker i Stockholm och Uppsala

När det gäller prisutveckling på bostadsrätter, sommarstugor och villor i Uppsala så finns det tillförlitlig information att få. Enligt Svensk Mäklarstatistik har priserna på bostadsrätter sjunkit med 5,2 % under perioden maj till juli 2022. Siffrorna är baserade på över 1 000 försäljningar.

När det gäller hus så har priserna sjunkit med 1,5 % under motsvarande period. Försäljningen av fritidshus har varit för liten för att det ska finnas ett representativt statistiskt underlag, men indikationen är även där att priserna sjunker. Särskilt när det gäller bostadsrätter är trenden tydlig, under de senaste 12 månaderna har priserna på bostadsrätter stigit med 3 % i Uppsala. I många områden i Stockholm har prisfallet under sommaren 2022 varit ännu större än i Uppsala.

Regeringen bemyndigar Svenska kraftnät att genomföra investeringar i åtta stamnätstationer, till en total investeringskostnad om 3,2 miljarder kronor. Investeringarna innebär att stationerna kan förnyas och anpassas för bland annat framtida behov av förnybar elproduktion.

– Det pågår en grön industriell revolution i Sverige. Nu skapas tusentals nya jobb, när industrin ställer om från fossila bränslen till el. Investeringar i det svenska stamnätet är avgörande för klimatomställningen och för att kunna ansluta ny industri. Men det är också en förutsättning för att elsystemet ska ha en fortsatt hög leveranssäkerhet och för att elen kan tillhandahållas med konkurrenskraftiga priser, säger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar.

Regeringens beslut innebär att Svenska kraftnät kan genomföra investeringar i åtta stamnäststationer i Gagnef, Jokkmokk (tre stationer), Norrköping, Salem, Umeå och Uppsala. Det innebär även i förlängningen fler jobb. En av regeringens tre prioriteringar är att skapa jobb genom att leda klimatomställningen. Beslutet är en del av regeringens satsning om investeringar i att bygga ut stamnätet för att möta behoven av förbrukningsökning och överföringskapacitet.

Investeringarna avser primärt uppgraderingar i stationer som inom kort uppnår teknisk livslängd. I samband med förnyelsen anpassas stationerna för att möta framtida behov, som till exempel ökad förbrukning i storstadsregionerna, anslutning till ny industri och ny hållbar elproduktion.

Bakgrund

Den 29 april inkom Svenska kraftnät med en hemställan om att genomföra investeringar i åtta stationsprojekt för totalt 3,2 miljarder kronor. Investeringarna ingick i investerings- och finansieringsplanen för 2022-2024, men då de överskrider 400 miljoner kronor vardera ska det prövas av regeringen.

Investeringarna i stamnätet har ökat kraftigt. Svenska kraftnät har tidigare närmare tredubblat sina nätinvesteringar under den kommande treårsperioden jämför med föregående treårsperiod. Utöver regeringens nya beslut har Svenska kraftnät planerat att investera över 100 miljarder kronor i nätet de kommande tio åren, med över 50 projekt för ökad kapacitet.

EU-kommissionen har beviljat ytterligare två svenska lärosäten medel inom EU:s satsning på Europauniversitet. Satsningen ingår i EU:s program Erasmus+ och ska stärka den europeiska högre utbildningens konkurrenskraft samt öka rörligheten för studenter, forskare, lärare och annan personal på universitet och högskolor.

– UHR gratulerar Högskolan i Skövde och Högskolan i Gävle som nu ingår i Europauniversitet, men även de sex svenska lärosäten som fått sina projekt förlängda. Det är tydligt att svenska lärosäten är attraktiva samarbetspartners och nu ingår totalt 13 svenska lärosäten i Europauniversitet

– Den här satsningen ger studenter och anställda nya möjligheter att arbeta med internationalisering och utbyten samtidigt som kvaliteten i den högre utbildningen stärks.

Europauniversitet innebär att lärosäten i olika europeiska länder samarbetar tvärvetenskapligt i fördjupade strategiska allianser för att ta sig an olika samhällsutmaningar. Studenter och personal ska kunna röra sig fritt mellan lärosätena som ingår i alliansen och studenter kommer att kunna skräddarsy sin utbildning med kurser från de olika universiteten.

Utlysning till Europauniversitet har genomförts vid två tidigare tillfällen, 2019 samt 2020. Totalt 13 svenska lärosäten ingår nu i Europauniversitet, dessa är:

• Göteborgs universitet
• Handelshögskolan i Stockholm
• Linköpings universitet
• Lunds universitet
• Stockholms universitet
• KTH
• Chalmers tekniska högskola
• Karolinska institutet
• Linnéuniversitetet
• Luleå tekniska universitet
• Uppsala universitet
• Högskolan i Gävle
• Högskolan i Skövde

UHR är den myndighet som samordnar nätverket för de svenska lärosäten som ingår i Europauniversiteten.

Europauniversitet – ett europeiskt utbildningsområde 2025

Forskare från bland annat Uppsala universitet har genom att studera spiralformade molekyler i kroppen, såsom DNA, fått ledtrådar till hur energiproduktion i till exempel bränsleceller kan effektiviseras, utan inblandning av koldioxid och tungmetaller. Den nya forskningen visar hur de spiralformade molekylerna, som finns naturligt i allt syreberoende liv, katalyserar energiproduktionen i cellerna.

Syre är viktigt för ett flertal processer i kroppen, till exempel i cellandningen, där glykos omvandlas till vatten och koldioxid med hjälp av syre, samtidigt som energi avges:

C6H12O6 + 6O2 –> 6H2O + 6CO2 + energi (ATP).

Utmaningen är dock att glykos-, vatten- och koldioxidmolekyler antar så kallade singlet-tillstånd medan syrgasen antar triplett-tillstånd, vilket innebär att reaktionen inte kan ske utan att något tillförs den kemiska reaktionen. Detta kan dock ske med hjälp av någon form av katalysator.

När det gäller andra typer av reaktioner, till exempel i bränsleceller där vät- och syrgas omvandlas till vatten för att utvinna energi, kan tungmetaller såsom platina agera katalysator. Men det har hittills inte varit känt vad motsvarande katalysator skulle kunna vara i kroppen och varför det görs med sådan effektivitet som det faktiskt gör.

Jonas Fransson vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet har nu tillsammans med kemister vid Weizmann Institute, Israel, och University of Pittsburg, USA, kommit fram till att den okända katalysatorn sannolikt utgörs av spiralformade molekyler.

De spiralformade molekylerna finns i överflöd i kroppen i form av DNA och andra polymerer, och fungerar katalytiskt för den typen av reaktioner där syrgas ingår. Tack vare de spiralformade molekylerna kan tripletternas och singleternas sammanlagda egenskaper, till exempel energi och rörelsemängdsmoment, bevaras under de kemiska reaktioner där syrgas delas upp i syreatomer.

– För att reduktionen av syrgas ska ske med stor effektivitet i reaktionen ska alla biologiska spiralformade molekyler vara skruvade åt samma håll, vilket leder till en närmast hundraprocentig sannolikhet för att syrgasen tas om hand i kroppen, säger Jonas Fransson, professor vid institutionen för fysik och astronomi.

Det som gör de spiralformade molekylerna effektiva som katalysatorer är att de kan dela upp syrgasen i syreatomer som kan reagera med glukos för att producera energi, vatten och koldioxid på ett helt annat sätt än till exempel platina. Det innebär att man i framtiden skulle kunna konstruera billiga och effektiva bränsleceller utan tungmetaller.

För mer information, kontakta: Jonas Fransson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, Materialteori, jonas.fransson@physics.uu.se, 070-167 92 64.
Referens: Yutao Sang, Francesco Tassinari, Kakali Santra, Wenyan Zhang, Claudio Fontanesi, Brian P. Bloom, David H. Waldeck, Jonas Fransson and Ron Naaman: Chirality enhances oxygen reduction, PNAS, DOI:10.1073/pnas.2202650119

I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildningar hänger ihop med bättre förmåga att värdera digitala nyheter och att en ödmjuk och öppen inställning till nyheter från pålitliga nyhetskanaler är centralt.

Studien som nu publiceras i tidskriften Frontiers in Education baseras på svar från 1222 svenskar i åldern 19–99 år och använder en ny metod för att analysera digital källkritik.

Personerna deltog i en webbpanel och fick besvara frågor om sin bakgrund och attityder till nyheter i kombination med ett test där de fick bedöma trovärdigheten på mer och mindre trovärdiga digitala nyheter.

Testerna undersökte deltagnas förmåga att identifiera vem som står bakom informationen, att bedöma bevis som används och jämföra olika utsagor om en omtvistad fråga. De fick exempelvis försöka skilja nyheter från reklam, avgöra bevisvärdet i manipulerade bilder och jämföra sakliga nyheter med vilseledande nyheter.

– Med hjälp av en ny metod för att analysera digital källkritik ser vi att högre utbildning med inriktning emot humaniora och konst liksom utbildning i teknik och naturvetenskap verkar hänga ihop med en bättre förmåga att skilja fakta från fejk, säger Mona Guath forskare vid psykologiska institutionen, Uppsala universitet.

Däremot verkar högre studier i vård eller samhällsvetenskap inte hänga ihop med större skicklighet att värdera digitala nyheter i någon större utsträckning. I tidigare, främst amerikansk, forskning har sambanden mellan högre utbildning och förmågan att hantera vilseledande inte varit lika tydliga.

– Detta kan bero på att man tidigare inte tittat mer specifikt på olika typer av högre utbildning och de olika aspekter av digital medborgarlitteracitet, eller civic online reasoning, som vi undersöker. Det kan också hänga samman med att utbildning i USA inte är lika bra på att stimulera källkritiskt tänkande, säger Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet.

Erfarenheter från arbetslivet med att jobba källkritiskt verkar också vara en bra förutsättning för digital källkritik. Ett mycket viktigt fynd är också att det överlag verkar vara viktigt att ha en ödmjuk och öppen inställning till nyheter från pålitliga nyhetskanaler.

– Detta kan mycket väl hänga ihop med en typ av intellektuell förmåga som inte mäts i traditionella intelligenstester. Det handlar nog snarare om ett aktivt öppet tankesätt som visat sig vara särskilt värdefullt när det gäller att identifiera falska och vilseledande nyheter.

Studien visar också på viktiga utmaningar för inte minst den högre utbildningen i tider av desinformation kopplat till exempel till vaccin och militära konflikter. Det handlar om att få till en utbildning som ger goda ämneskunskaper och praktiska färdigheter i att navigera i digital information och en öppen attityd till ny kunskap i kombination med en analytisk skärpa.

– Det vi nu aktivt arbetar med i forskningen är att ta fram olika undervisningsdesign för att stödja dessa viktiga kunskaper, färdigheter och attityder. Särskilt stöd till grupper som inte lyckas särskilt bra på att bedöma vad som är trovärdigt kan ses som mycket angeläget, säger Thomas Nygren.

För mer information kontakta Thomas Nygren, tel: 073-6468649, e-post: thomas.nygren@edu.uu.se

Med en helt ny, mycket känslig teknologi – så kallade superRCA-analyser – kan eventuella kvarvarande cancerceller påvisas efter behandling av akut myeloid leukemi (AML). Metoden presenteras i en artikel i Nature Communication.

Vid behandling av akut myeloid leukemi brukar patienter svara bra på cellgiftbehandlingar, men det finns en stor risk för återfall i sjukdomen inom två år.

Sällsynta tumörspecifika mutationer i patientprover fungerar som utmärkta markörer för att övervaka förloppet av maligna sjukdomar och svar på behandlingen. Behovet av förbättrade analystekniker för bred användning är därför stort.

Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en mycket känslig och selektiv teknologi, så kallade superRCA-analyser, som snabbt och mycket specifikt kan detektera cancerspecifika DNA-mutationer i mycket låga frekvenser i DNA-prover.

– Med den nya teknologin går det att påvisa cancer även om de elakartade cellerna utgör så lite som en av 100 000 celler, alltså långt tidigare vid återinsjuknande än med andra metoder. Därmed kan man snabbare starta en ny behandling, säger Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och en av författarna till studien.

SuperRCA-analysen har vidareutvecklats av Lei Chen, utifrån den så kallade Padlock Probe-metoden som beskrevs av Ulf Landegrens forskargrupp redan 1994, och som sedan har utvecklats vidare inom ett antal företag. I dag är analysmetoden spridd i hela världen.

Vid superRCA används padlock-prober tillsammans med två på varandra följande så kallade rullande cirkelreaktioner för att med hög specificitet bygga nystan av DNA. Man kan sedan med hjälp av en flödescytometer räkna hur många av dessa nystan som bär mutationer som visar att de kommer ifrån de sjuka cellerna.

Flödescytometrar finns på många sjukhus men de används normalt för analys av celler. I den aktuella studien undersöktes dna-sekvenser i prover från antingen benmärg eller blod, för att följa förloppet hos patienter som behandlas för akut myeloid leukemi (AML).

Studien visar att teknologin kan användas för tidig upptäckt av återinsjuknande i sjukdom och som en grund för omedelbar förändring av terapin. Det gör det lättare att sätta in rätt behandling i rätt tid, konstaterar Ulf Landegren.

– Vid behandling av leukemi är det alltid en balansgång att inte behandla för lite, för då återkommer tumören, men heller inte för hårt. Då finns risken att patienten skadas eller dör av själva behandlingen.

Den nya teknologin har stora fördelar jämfört med metoder som används inom vården idag, visar forskargruppen, och ett bolag har bildats, som en avknoppning från forskningen. Företaget har automatiserat processen så att den tar ungefär tre timmar från att provet har lämnats in till ett provsvar.

– Det passar bra in i arbetsflödet på ett sjukhus, eftersom den utrustning som behövs redan finns på plats. Så vi hoppas att teknologin ska kunna användas inom sjukvården framöver och att SciLifeLab ska kunna erbjuda den till svenska forskare, säger Ulf Landegren.

Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset är först i Sverige med varm cytostatika i buken, eller hyperterm intraperitoneal cytostatika, HIPEC, som behandling vid spridd äggstockscancer.

Behandlingen utförs inom ramen för en internationell studie där man jämför överlevnaden efter enbart kirurgi som första behandling eller en kombination med HIPEC.

– Tidigare studier har visat att just kombinationsbehandlingen förlänger överlevnaden vid äggstockscancer,den gynekologiska cancersjukdom som har högst dödlighet. Innan HIPEC behandling kan bli klinisk praxis behöver effekten utvärderas i en större internationell klinisk studie där Akademiska som enda svenska sjukhus medverkar, säger Marta Lomnytska, överläkare vid kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Vid äggstockscancer (ovarialcancer) har en cancertumör uppstått på äggstocken, i någon av äggledarna eller i den del av bukhinnan som är nära äggstockarna eller äggledarna. De som får cancerformen är oftast kvinnor över 60 år.

Symtomen är diffusa, med exempelvis magont och svullen mage, vilket gör den svårupptäckt. Inte sällan har sjukdomen hunnit sprida sig i bukhålan när diagnos ställs. Kirurgi med borttagning av alla synliga tumörer har central betydelse i behandlingen.

Den så kallade OVHIPEC-2-studien startade 2020 men pausades något under pandemin. Målgruppen är kvinnor med spridd äggstockscancer, så kallad carcinomatos, vilket innebär att cancercellerna har spridits till den andra äggstocken, äggledarna, livmodern och bukhinnan.

För att inkluderas i studien ska patienten kunna opereras radikalt, alternativt inte ha någon eller bara minimal tumör kvar.

När det kirurgiska ingreppet är klart, randomiseras de inkluderade patienterna antingen till standardbehandling, dvs utförd kirurgi, eller tillägg av HIPEC med cytostatika uppvärmd till 40-42 grader som får cirkulera i bukhålan för att få bort cancerceller som kan vara kvar.

Värmen gör att cancercellerna blir mer känsliga för den cirkulerande cytostatikan.

– I Sverige startade studien tidigare i år och vi räknar med att inkludera cirka 25 patienter årligen tills vi nått cirka 100 deltagare. Då avslutas rekryteringen både från vårt eget län och patienter som remitteras till oss från universitetssjukhuset i Örebro och regionsjukhusen i Eskilstuna, Falun, Gävle, Hudiksvall och Nyköping. Internationellt har över 100 patienter randomiserats in i studien i Europa och USA.

HIPEC behandling utförs sedan cirka 30 år tillbaka för patienterna med vissa former av tjocktarmscancer, som spridits till bukhinnan. Kirurgkliniken på Akademiska är en av fyra centra i Sverige som utför den högspecialiserade vården.

– Studiens resultat kan få stor betydelse, särskilt eftersom den är internationell och randomiserad. Om det visar sig att överlevnaden förlängs kommer sannolikt riktlinjerna för behandling att ändras, avrundar hon.

FAKTA: OVHIPEC-2-studien

För mer information/intervju, kontakta:

Huvudprövare för OVHIPEC-2 i Sverige:
Marta Lomnytska, överläkare vid kvinnokliniken Akademiska sjukhuset;
018-611 35 74 eller 073-866 59 53,
marta.lomnytska@akademiska.se

Medprövare:
Ilvars Silins, överläkare vid kvinnokliniken och kirurgkliniken, Akademiska sjukhuset;
018-6115755 eller 073-669 84 95,
ilvars.silins@akademiska.se

Karin Glimskär Stålberg, överläkare och medicinskt ledningsansvarig för gynekologisk tumörkirurgi vid kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset;
018-611 57 77 eller 073-868 15 06,
karin.glimskar.stalberg@akademiska.se

Personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa, men även somatisk. Enligt en ny kartläggning söker personer med samsjuklighet i stor utsträckning vård på olika akutmottagningar i länet.

Efter sommaren startar specialistpsykiatrin vid Akademiska sjukhuset två pilotprojekt tillsammans med Enköpings och Tierps kommuner för att förbättra samverkan och erbjuda mer synkat stöd.

– Vår kartläggning 2021 visar att 53 procent av personerna med samsjuklighet i Enköping hade besökt akutmottagningen på Lasarettet i Enköping. I Tierp hade 30 procent av personerna med samsjuklighet sökt vård på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset.

Vi blev själva förvånade över att det var så många akutbesök och har haft möten med mottagningarna för att se hur vi kan samverka bättre.

Detta visar på behovet av samsyn och gemensamma processer för mer samordnade insatser mellan Regionen och kommunerna i länet, säger Åsa Magnusson, biträdande verksamhetschef för beroende och neuropsykiatri vid Akademiska sjukhuset.

Vård och behandling för personer med beroende är idag ett gemensamt ansvar för kommunerna och Regionen. Att ansvaret är uppdelat på många aktörer gör det ibland svårt att hitta lösningar som ger personerna rätt och samordnat stöd för sina behov.

Förra året startade psykiatrin vid Akademiska sjukhuset ett projekt för att utveckla en gemensam vårdprocess för personer med beroende och samtidigt annan psykisk ohälsa eller somatiska sjukdomar.

Bland annat har en kartläggning genomförts av hur kommunerna, primärvården och specialistpsykiatrin uppfattar problemen. Data har samlats in och dialogmöten genomförts med alla vårdgivare för att försöka hitta en gemensam plattform att jobba vidare från.

– I samverkan med kommunerna har vi identifierat brister. Det finns en stark vilja hos alla deltagare att utveckla vården tillsammans och se hur vi kan komplettera varandra och samarbeta för att ge rätt vård och stöd.

Det finns ett stort intresse och önskemål om att lära sig mer om de uppdrag och förutsättningar som finns inom de olika verksamheterna, berättar Karin Lindersson, projektledare för samsjuklighetsprojektet inom specialistpsykiatrin, Akademiska sjukhuset

Efter sommaren startas två pilotprojekt tillsammans med Enköping och Tierps kommun för att ta fram en hållbar process för samverkan kring personer med samsjuklighet.

Enligt Karin Lindersson finns ett stort intresse nationellt för projektet där Uppsala ses som föregångare.

– Vi har fått många frågor från andra regioner eftersom vi har tagit oss an detta på ett strukturerat sätt med ett projekt som spänner från kartläggning till implementering. Samsjuklighetsutredningen, som lämnade sitt betänkande november 2021, föreslår just samordnade insatser för personer med samsjuklighet, avrundar hon.

Svenska Spel Sport & Casino har ingått ett samarbetsavtal med Svensk Travsport. Som ett första steg i utvecklingen av ett fullskaligt kunderbjudande på svenskt trav har Svenska Spel Sport & Casino och Svensk Travsport kommit överens om formerna för ett samarbete.

– Vi har haft en mycket bra dialog under lång tid och det känns väldigt bra att vi nu har en överenskommelse med Svenska Spel Sport & Casino

Sedan omregleringen av spelmarknaden har Svenska Spel Sport & Casino haft ambitionen att få till ett avtal med Svensk Travsport. Med ett nytt avtal på plats kommer Svenska Spel Sport & Casino kunna vara med och bidra till utvecklingen av svensk travsport.

– Vi är jätteglada att äntligen kunna presentera samarbetet med Svensk Travsport. Detta avtal skapar goda förutsättningar för att kunna utveckla ett komplett erbjudande på svenskt trav till våra kunder.

Vi har en framgångsrik historia av att leverera unika och egenutvecklade sportprodukter, det kommer vi fortsätta med när vi nu har detta samarbete på plats.

Det här är också ett viktigt första steg mot att kunna vara med och bidra till och utveckla sporten som vi har sett fram emot så länge, säger Fredrik Wastenson Trav & Galopp, Svenska Spel Sport & Casino.

Avtalet sträcker sig över 3 år och kommer att ge Svenska Spel Sport & Casino tillgång till sportdata och streaming av svenska travlopp.

– Vi ser fram emot samarbetet med Svenska Spel Sport & Casino som är en stor och viktig aktör på spelmarknaden. Vi har stora förhoppningar på att det här kan ytterligare öka intresset för travsporten framöver. Svensk Travsport har tagit nya steg mot framtiden och det är en spännande utveckling vi befinner oss i, säger Maria Croon, VD på Svensk Travsport.

Svenska Spel Sport & Casino erbjuder redan i dag spel på trav genom samarbetet med franska PMU. På högvinstspelet High Five erbjuds dagligen spel på franskt trav och galopp. Det nyligen påskrivna samarbetsavtalet kommer bli startskottet för en bred satsning på svenskt trav och utveckling av nya travprodukter från Svenska Spel Sport & Casino.

Inredningskedjan Lagerhaus fortsätter sin butiksexpansion och öppnar en ny butik i Uppsala city. Den 4 augusti är det dags att slå upp dörrarna till butiken och det firas med en festlig dag fylld av erbjudanden och aktiviteter.

Lagerhaus har snart 56 butiker i Sverige och Norge – Uppsala city blir inredningskedjans sjätte öppning för 2022.

– Vi är mycket glada över att äntligen kunna berätta om vår öppning i Uppsala City. Det är en efterlängtad butik i den centrala delen av Uppsala. Staden är en attraktiv handelsplats och vi har redan många kunder i Gränby köpcentrum. Vi ser nu fram emot att kunna erbjuda vårt glada sortiment till ännu fler Uppsalabor

Butiken öppnar den 4 augusti och kommer att erbjuda ett härligt och välfyllt Lagerhaussortiment – allt för hemmet och festen!

Räddningsnämnden har beslutat att bygga upp ett skogsbrandvärn i Östhammars kommun. Därmed kommer brandförsvaret, tillsammans med ett 30-tal av LRF:s medlemmar att skapa ett lokalt skogsbrandvärn.

– Med de stora bränderna i färskt minne får vi nu extra styrka, om vi får ännu en torr sommar. Ett skogsbrandvärn med lokal kännedom blir en bra resurs för brandförsvaret och ger ytterligare trygghet för Östhammarsborna

Med organisationen på plats kommer brandförsvaret att vara ännu bättre rustat vid släckinsatser och skogsbränder. Värnet blir ett komplement till den ordinarie organisationen och kommer utöver brandsläckning bland annat att kunna bidra vid evakuering av djur.

– Vi tror på en sådan här lösning, och vi är mycket glada för engagemanget och intresset, fyller Margareta Widén-Berggren (S), ledamot i räddningsnämnden, i. Vi tar nu tillvara den gedigna kunskapen om skogs- och lantbruksarbete som LRF:s medlemmar har.

Liknande samarbeten av frivilliga med god skogskunskap finns i bland annat Heby och Örnsköldsvik. Innan organisationen tas i drift återstår utbildning och insatsplanering.

Fjolårets Uppsala Summer Zone blev en succé. Nu är det dags för Uppsala Summer Zone 2022. Den 10 juni invigs årets upplaga tillsammans med Uppsala basket som arrangerar en streetbasketturnering. Nytt för i år är ytterligare basketplaner, större dansgolv och en dubbelt så stor pumptrack. Media är välkomna till invigningen.

Uppsala Summer Zone är en 6 360 kvadratmeter stor aktivitetsyta öppen för alla, hela sommaren. Pumptrack, dans, innebandy, basket, futsal, volleyboll, handboll, sällskapsspel, spikeball, speedshooting, rollerderby, ytor för häng, lek och olika spel, och massa annat kul finns på plats.

– Nu öppnar vi förra årets succé Uppsala Summer Zone igen. Där finns det möjlighet att utöva olika idrotter, möta föreningar och leka med kompisar helt gratis. Det här är en viktig satsning för att alla oavsett ens föräldrars plånbok ska ha ett roligt och aktivt sommarlov, säger Maria Patel (S), ordförande i idrotts-och fritidsnämnden.

– Det är jätteviktigt att alla barn och unga har roliga saker att göra på sommarlovet. På Summer Zone finns något för alla och att allt är gratis. Många hittade till Summer Zone förra året och nu hoppas jag att ännu fler hittar hit, säger Linda Eskilsson (MP), ordförande för kulturnämnden.

Förra årets Summer Zone lockade över 15 000 besökare och målet är att dubbla antalet besökare i sommar. Arrangemanget i år är större än tidigare med bland annat dubbelt så lång pumptrack, två nya 3×3 streetbasket, utökat dansgolv, rollerderbybana och locker room talk lounge. Dessutom finns fler innebandycuper och basketcuper större café, fler foodtrucks och evenemang.

Uppsala idrottsföreningar kommer även att erbjuda prova på-idrott, till exempel rodd, streetbandy, boccia för funktionsnedsatta, rörelsebana och dans.

All aktivitet är gratis då satsningen görs för att få barn och ungdomar mer aktiva och för att verka för en mer inkluderande och jämlik fritid. Under sommaren kommer Fritidsbanken att finnas på plats för att låna ut bollar, klubbor, racketar, inlines, skateboards med mera.

Öppettider
11 juni–11 september
Måndag–fredag: 8–21
Helger: 10–19

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala är en av de första i Sverige med att registrera en klinisk läkemedelsprövning i EUs nya portal CTIS. Syftet med portalen är att underlätta för den som vill genomföra en klinisk prövning i ett eller flera EU-länder.

Sedan den 31 januari 2022 gäller nya regler för kliniska prövningar inom EU. Enligt en ny EU-förordning om kliniska prövningar av humanläkemedel ska ansökan/registrering ske via den EU-gemensamma webbportalen Clinical Trial Information System, CTIS. Syftet är att få en gemensam standard vilket ska effektivisera hanteringen och underlätta för forskare och läkemedelsföretag vilket man hoppas ska leda till att nya läkemedel blir tillgängliga snabbare. Man får dock ännu ett år framåt skicka in ansökan via det gamla systemet.

– Fördelen är att den som vill starta en klinisk läkemedelsprövning endast behöver skicka in en ansökan via webbportalen CTIS oavsett hur många EU‍-‍länder man vill genomföra sin studie i, inte som tidigare till både Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden. Det blir smidigare för berörda forskare, säger Ida Björkgren, medical writer på Uppsala Clinical Research Center, UCR

UCR är en del av stödfunktionen för klinisk forskning på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Från och med nu ska forskare i Uppsala, som önskar starta kliniska prövningar på läkemedel med Region Uppsala som ansvarig ansökande huvudman, vända sig till UCR för att få access till EU:s gemensamma webbportal.

– Att UCR får denna roll som ”vägen in” till portalen borgar för kvalitet eftersom de har mångårig erfarenhet att ansöka med det gamla förfarandet. Med den nya rutien kommer prövarna/forskarna veta vart de ska vända sig för frågor. Tidigare behövde de lämna in separata ansökningar och ha dialog med olika myndigheter, vid olika tidpunkter, säger Moa Bülow, handläggare på kansliet för kliniska prövningar vid Akademiska sjukhuset.

Joakim Crona är den första forskaren i Uppsala som registrerar en studie på detta sätt. I den internationella, randomiserade studien ska man utvärdera om cytostatikabehandling är effektiv för att förebygga återfall i binjurebarkscancer, en ovanlig och högmalign tumör som utgår från celler i binjurebarken. Den europeiska delen av studien leds från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

– Jag ser klara fördelar med att slippa registrera på flera olika sajter. Det är helt klart något jag föredrar, säger Joakim Crona.

FAKTA: Klinisk forskning på Akademiska sjukhuset
Under 2021 hade sjukhuset 745 pågående, registrerade kliniska studier jämfört med 583 år 2018.

Var fjärde klinisk studie på Akademiska sjukhuset är finansierad av företag. Det handlar oftast om utvärdering av ett nytt läkemedel eller ny medicinteknik. Kansliet för kliniska prövningar bistår företagen och ansvarig prövare/forskare med granskning av avtal och budgetförslag.

Resten är så kallade akademiska studier, som initieras inom Akademiska sjukhuset. Denna forskning utgår oftast från frågeställningar som uppstår inom den kliniska vården.
Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter tillgång till nya behandlingar, som kan ha positiv effekt, innan de blir allmänt tillgängliga.

Flest studier pågår inom följande verksamhetsområden:
– Blod- och tumörsjukdomar (149)
– Akademiska barnsjukhuset (77)
– Specialmedicin, hud och reumatologi (64)
– Kirurgi (63)

Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid Uppsala universitet har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.

Immunterapi används allt mer för att behandla cancer och genetiskt modifierade immunceller som kallas CAR-T-celler fungerar bra för behandling av blodcancer. Tyvärr är de mindre effektiva mot tumörer som uppstår i olika vävnader (solida tumörer) vilket beror på att CAR-T-cellernas effekt hämmas av det lokala immunsystemet i tumören.

För att komma runt detta problem har Uppsalaforskarna ”beväpnat” CAR-T-celler genom att sätta in en gen från bakterien Helicobacter pylori som ger upphov till det immunstimulerande proteinet NAP (neutrofilaktiverande protein). När NAP utsöndras från CAR-T-cellerna bildas en proinflammatorisk miljö som direkt bekämpar den immunhämmande mikromiljön i solida tumörer och stärker CAR-T-cellernas funktion.

– Vi tror att den nya teknik som vi har använt för att förstärka CAR-T-cellerna helt kan förändra möjligheterna att använda CAR-T-celler för cancerbehandling. Med hjälp av NAP omvandlas tumörerna från immunologiskt ”kalla” till ”varma”. Dessutom kan NAP rekrytera andra sorters immunceller till tumören och de kan angripa tumörceller som CAR-T-cellerna inte känner igen, säger Di Yu vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien tillsammans med Magnus Essand vid samma institution.

För att undersöka effekten av de NAP-förstärkta CAR-T-cellerna behandlade forskarna möss med olika sorters solida tumörer och såg att tumörtillväxten minskade. Överlevnaden var också bättre jämfört med när CAR-T-celler utan NAP användes. Forskarna studerade också NAP-förstärkta humana CAR-T-celler och fann att de i provrörsförsök var bättre på att stimulera immunsystemet än vanliga CAR-T-celler.

– Vi har en stark tradition med CAR-T-cellsbehandling i Uppsala och redan 2014 behandlade Gunilla Enblad och Angelica Loskog de första patienterna i Europa. Två akademiska prövningar, med totalt 39 patienter, har gjorts vid Akademiska sjukhuset. Tack vare de lovande data vi nu fått fram och publicerat i Nature BioMedical Engineering planerar vi för en ny klinisk prövning med de nya beväpnade CAR-T-cellerna. Vi hoppas att vi kan behandla den första patienten i slutet av året, säger Magnus Essand.

För den kliniska prövningen har gruppen fått forskningsmedel från Cancerfonden, Vinnova och Elicera Therapeutics.
Elicera Therapeutics startades av Uppsalaforskarna Di Yu och Magnus Essand för att ta upptäckter/uppfinningar vidare till kliniska prövningar för att hjälpa patienter med cancer. Syftet är dessutom att driva utvecklingen vidare mot att ta fram registrerade läkemedel. Elicera Therapeutics och Uppsala universitet har tecknat ett flertal samarbetsavtal kring detta.

Jin et al. (2022) CAR T cells expressing a bacterial virulence factor trigger potent bystander antitumour responses in solid cancers, Nature Biomedical Engineering, doi: 10.1038/s41551-022-00875-5

Professor Robert Goodin, Australian National University, är mottagare av 2022 års Skytteanska pris i statskunskap.

Goodin får priset för att i en rad arbeten under årtionden ”med skärpa och framgång strävat efter att förena politisk filosofi med empirisk statskunskap för att öka kunskapen om hur anständiga och värdiga samhällen kan utformas”.

Goodin disputerade 1975 i Oxford och har en klassisk skolning i politisk filosofi, ett område som är särskilt starkt vid Oxford. Han är sedan länge verksam vid Australian National University (ANU).

Goodin är en politisk tänkare som under hela sitt forskarliv varit uppfylld av övertygelsen om att mänskliga framsteg är möjliga och att genomtänkt offentlig politik är ett av våra främsta redskap för att förverkliga dem.

Därmed skulle han kunna kallas en av den politiska filosofins ”sociala ingenjörer”, och en av hans bestående insatser har mycket riktigt varit att utveckla forskningsområdet ”institutionell design”.

institutioner måste konstrueras på rätt sätt för att uppfylla de moraliska värden de vilar på.

Kort sagt kräver välfärdspolitiken både att politikerna har moralen klar för sig och den praktiska utformningen. För det behöver de forskning.
Priset delas ut vid en ceremoni i höst.

Om Skytteanska priset
1622 inrättade dåvarande universitetskanslern Johan Skytte den Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet. Idag är det troligen världens äldsta fortfarande aktiva professur i statsvetenskap.

De gårdar som var en del av den ursprungliga donationen finansierar fortfarande både forskning och det Skytteanska priset. Priset och en prissumma på 500 000 kronor delas ut av Skytteanska stiftelsen vid Uppsala universitet till den som gjort det ”mest värdefulla bidraget till statskunskapen”.

Läs mer om Skytteanska priset på stiftelsens webbplats.

En internationell grupp med forskare under ledning av Daniel Graham vid Institutet för rymdfysik (IRF) kan nu presentera vad som begränsar strömmen i rymden. Mätningarna är gjorda med instrument ombord på de fyra satelliterna Magnetospheric Multiscale (MMS). Resultatet är publicerat i den välrenommerade tidskriften Nature Communications.

”För första gången någonsin har vi kunnat mäta hur strömmar i rymden begränsas genom att laddade partiklar påverkar varandra via elektromagnetiska vågor. Elektriska strömmar i rymden kan begränsas utan att partiklarna kolliderar med varandra vilket är det vanliga på jorden”.

I rymden finns ofta starka elektriska strömmar, till exempel i solens corona eller i norrskensområden. Partiklarna är få och kolliderar sällan så motståndet är lågt.

Forskare har länge trott att vågor i elektriska och magnetiska fält i rymden kan orsaka resistans på ett sätt som liknar kollisioner men detta har fram till nu varit mycket svårt att mäta.

Tack vare observationer från NASA:s fyra MMS-satelliter som formationsflyger runt jorden har Daniel Graham lyckats sammanställa hur detta ovanliga motstånd, även kallat anomal resistivitet, av ström i rymden fungerar.

MMS-satelliterna bär med sig instrument som mäter laddade partiklar och elektriska och magnetiska fält och IRF-forskare i Uppsala har bidragit till instrumenten som mäter elektriska fält.

“Våra mätningar visar även hur vågorna orsakar diffusion som gör att laddade partiklar kan röra sig tvärs över strömskikt. Växelverkan mellan vågorna och partiklarna är viktig att förstå eftersom denna påverkar hur magnetisk omkoppling fungerar”, säger Daniel Graham.

Magnetisk omkoppling är en process i gränsskikt med strömmar, mellan två områden med laddade partiklar och magnetfält. Ett exempel är när flödet av laddade partiklar från solen, solvinden, träffar magnetfältet runt jorden. I vanliga fall är partiklarna kopplade till magnetfälten på vardera sidan om gränsskiktet, vilket innebär att de inte tar sig över det.

Magnetisk omkoppling gör att magnetfält på skiktets två sidor kan kopplas ihop och partiklar och energi från solvinden kommer in i jordens närhet. Detta kan orsaka både norrsken och kraftiga störningar i rymdvädret runt jorden.

En artikel om de första direkta mätningarna av resistivitet orsakad av växelverkan mellan laddade partiklar och vågor har publicerats i tidskriften Nature Communications med Daniel Graham som förstaförfattare.

Länk till artikeln “Direct observations of anomalous resistivity and diffusion in collisionless plasma”: nature.com/articles/

Kontaktpersoner:
Dr. Daniel Graham, forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.
+46 18 471 5927, daniel.graham@irfu.se

Docent Yuri Khotyaintsev, forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.
+46 72 581 33 72, yuri.khotyaintsev@irfu.se

—

Foto: Daniel Graham, forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala har lyckats mäta hur strömmar i rymden begränsas genom att laddade partiklar påverkar varandra via elektromagnetiska vågor. Foto och illustration: IRF /

Främre Boländerna står inför en stor omvandling. I området som ligger närmast Uppsala C planerar kommunen för nya företagskvarter som får totalt 10 000 arbetstillfällen när allt är klart. Den första detaljplanen för områdets utveckling är nu antagen av plan- och byggnadsnämnden.

Beslutet innebär att utvecklingen kan gå vidare i nästa steg och fastighetsägarna kan söka bygglov för sina projekt. I detaljplanen Ställverket finns utrymme för cirka 85 000 kvadratmeter verksamhetsyta och arbetsplatser för 5 000–5 500 personer.

Detaljplanen gör det möjligt att skapa nya verksamhetslokaler som kontor och laboratorier i en miljö där kulturhistoriska byggnader bevaras och det finns närhet till tre parker.

Nu har vi fattat beslut om en detaljplan som innebär ett lyft för Främre Boländerna med fler arbetstillfällen, mötesplatser och grönytor. På så sätt utökar vi Uppsala innerstad och skapar förutsättningar för att fler kommer i arbete vilket är positivt för Uppsalas utveckling

De tre parkerna i etappen ska få olika innehåll för att kunna användas för både aktivitet och avkoppling. En intresseväckande belysning kommer att ge området en tydlig identitet och stärka tryggheten.

I detaljplanen är Bergsbrunnaplan tänkt att bli områdets entré med en torgyta som möjliggör exempelvis food trucks och liknande. Knivstaplan blir den sociala och aktiva knutpunkten med generösa grönytor för till exempel gruppträning, picknick och framträdanden. Märstaplan blir områdets lummiga oas med sittgrupper och bersåer för att umgås eller arbeta.

– Parkerna kommer att vara värdefulla oaser för alla 10 000 som kommer att ha sin arbetsplats i området, när det omvandlas till innerstad. Den gröna miljön ger många möjligheter till aktiva möten utomhus, men också avkoppling i en lummig miljö, säger Elisabet Jonsson, stadsträdgårdsmästare, Uppsala kommun.

En av fastighetsägarna som planerar en stor utbyggnad i Främre Boländerna är Castellum. De planerar bland annat för ett kontorshus vid Knivstaplan med plats för restauranger och butiker längst ned. De har även ett koncept med arbetsplatser utomhus.

Vectura fastigheter ska utveckla byggnader i området med innovativa kontors- och laboratoriemiljöer men även mötesplatser och serviceutbud av olika slag.

Byggstart för etappen kan bli tidigast 2023.

Bostadspriserna i Uppsala steg knappt under april månad. På årsbasis har priset på villor gått upp med 6,3 procent, priset på bostadsrätter har gått upp med 6 procent och fritidshus upp med 6 procent.

– Vi ser fortsatt stort intresse och mycket folk på våra visningar, framför allt på hus och större lägenheter.

Bostadsmarknaden i Uppsala fortsätter alltså att vara stabil trots rådande läget med ökade mat- och bränslepriser samt uppgående räntor.

– Det pratas mycket om höjda räntor men det tar ett tag innan det får genomslag. Sedan tror jag att när de gäller matpriserna anpassar sig folk då man vill prioritera boendet, säger Ulrika Lööf.

Att räntehöjningarna ännu inte inneburit någon större förändring på efterfrågan av bostäder kan komma att ändras på sikt. För vissa hushåll kan det påverkas mer.

– Räntorna är ju fortfarande väldigt låga i ett historiskt perspektiv men det är klart att höjningarna kommer att påverka vissa hushåll som höga lån, säger Ulrika Lööf.

Utbudet på Uppsalas bostadsmarknad har också ökat den senaste månaden vilket gör att det finns fler bostäder ute till salu nu än förra månaden.

– Utbudet ökar alltid under våren så det är helt normalt men de som funderar på att sälja under detta år väljer nog också att göra det nu innan hösten, säger Ulrika Lööf.

Ångströmlaboratoriets nya entré- och signaturbyggnad står nu klar. På fredag öppnar universitetet upp för en officiell invigning med bandklippning av H.K.H. kronprinsessan Victoria. LINK Arkitektur har ansvarat för all inredningsarkitektur, totalt 22 000 kvadratmeter.

Nya Ångströmlaboratoriets mål är att stimulera tvärvetenskap och nya möten inom universitetet, attrahera internationellt ledande forskare och skapa nya samarbeten med näringsliv och samhälle.

Signaturbyggnaden består av en blandning av publika ytor, undervisningslokaler och kontorsytor.

I anslutning till entrén samlas reception, lärosalar i olika storlekar, makerspace och studiesociala ytor samt restaurang, kafé och bibliotek. Några våningar upp ligger kontor och mötesrum. Här bryts enskilda arbetsrum upp av sociala ytor som främjar spontana möten och samarbeten.

Bli inte förvånad om du som besökare möter en robot som tränar på social interaktion med människor. Den nya signaturbyggnaden huserar nämligen institutionen för informationsteknologi, som forskar inom bland annat just social interaktion.

– Det här en spännande verksamhet och det har varit fantastiskt att få ta del av den kreativa forskning och utbildning som pågår här.

Vi har jobbat mycket med att involvera verksamheten för att skapa en miljö som ska fungera för alla de olika typer av behov som finns hos olika delar av verksamheten, både studenter, forskare och övrig personal som ska rymmas i huset – ett arbetssätt som jag verkligen uppskattar.

Målet är att inredningen ska vara både flexibel och av hög kvalitet som håller över tid, berättar Klara Brunnström, ansvarig inredningsarkitekt på LINK Arkitektur.

Solspektrum inspiration till färgsättning

Både planlösning och gestaltning har skett i nära samarbete mellan arkitekt, inredningsarkitekt och universitetet. Temat work-in-progress symboliserar en ständigt pågående utveckling och ett kunskapsutbyte. I gestaltningen återspeglas det genom en variation av ytor i olika tempo som möter olika behov.

Studenter, forskare och besökare möts av en välkomnande miljö som både är livfull och lugn beroende på var du befinner dig.

Anders Jonas Ångström, som universitetet är uppkallat efter, är känd för sin forskningsstudie om solspektrum – en koppling som inredningsarkitekterna har tagit fasta på.

Kontorskorridorerna är färgsatta enligt Ångströms färgskala och de långa stråken bryts upp genom att skifta i kulörer från rött till magenta, vilket också underlättar orienteringen i huset.

De sociala ytorna mellan kontoren är färgsatta beroende på var i skalan som de befinner sig.

Nära samarbete i partnering

Projektet har genomförts som partnering mellan beställaren och arkitekten. I projektstudios har alla samlats för att gemensamt kunna lösa frågor på plats.

I dessa forum har även inredningsarkitekterna varit aktiva, vilket har varit en förutsättning för snabba beslut och en framåtsträvande process.

Nu blir det lättare att leta information om historiska personers patent. Alla beviljade patent från 1746 till 1945 har digitaliserats i en öppen sökbar databas i ett samarbete mellan Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och Patent- och registreringsverket, PRV.

Databasen Svenska historiska patent kompletterar PRVs digitala patentregister för åren 1975-2014, med de äldsta uppgifterna från 1746.

Sverige hade tidigt en mycket modern patentlagstiftning och det finns en unik mängd samlad data, vilket gör databasen även internationellt intressant. Det finns redan samarbete med Spanien och Finland.

Databasen öppnar bland annat för att titta närmare på hur företag skapats utifrån ny kunskap, hur nya marknader växer fram och hur patent är kopplat till ekonomisk tillväxt. Även för frågor om välfärdssamhällets utveckling är databasen intressant. Men den kan också svara på mer specifika frågor som ”Hade min farmor ett patent?” eller ”Söktes några patent av bokbindare i Ånge på 1800-talet?”.

– Detta är ett spännande samarbete som öppnar stora möjligheter för företagande och forskning inom flera fält, samtidigt som den säkert kommer att intressera även en bred historiskt intresserad allmänhet, säger rektor Anders Hagfeldt, som själv har flera patent.

– Patentdokumenten utgör världens mest omfattande källa till teknisk information. I praktiken betyder det att alla tekniskt och ekonomiskt betydelsefulla lösningar i världen finns beskrivna i patentdokument. Du kan skapa värde för ditt företag när du drar nytta av det som redan har gjorts och som finns utförligt beskrivet i databaser med patentinformation.

Därför är det extra roligt att kunna visa vilken guldgruva av teknisk och historisk information som finns i våra arkiv och som nu ser dagens ljus i samarbetet med Uppsala universitet, säger Peter Strömbäck, GD PRV.

Arbetet med digitaliseringen har pågått under ett antal år med finansiering från Riksbankens jubileumsfond. Databasen gör det lättare att forska på patent, men erbjuder också en intressant källa till information för allmänheten, t ex släktforskare.

Databasen invigs av rektor Anders Hagfeldt och GD Peter Strömbäck vid Uppsala universitet den 20 maj. Projektet och databasen – som lanseras den dagen – kommer att presenteras under invigningen.

I det blomstrande Rosendal i Uppsala har det nu tagits ett första spadtag för 202 hyreslägenheter med inflyttning 2023/24.

Under fredagen planterade kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling, Lansa Fastigheters vd Claes Malmkvist och Ola Serneke de första blommorna i projektet med namnet Florist.

– Det här projektet har vi arbetat hårt med att få till och vi kände tidigt att vi ville få in flera funktioner på denna fina plats. Nu står vi här och dessa bostäderna kommer sedan att bo granne med ett multihus, sa Erik Pelling under spadtaget.

Projekt Florist består av två byggnader med hyreslägenheter i storlekarna 1 – 4 rum och kök. Projektet håller en hög hållbarhetsnivå och fastigheten kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Husens tak kommer vara utrustade med solcellspaneler som bland annat försörjer fastighetens laddningsstationer för elcyklar. Granne med Florist kommer det sedan att uppföras ett multihus, med bland annat bibliotek, idrott och kulturskola.

– Vi är en långsiktig förvaltare och vår ambition är alltid att bygga hållbara bostäder som både vi, kommunen och våra kommande hyresgäster kan vara riktigt stolta över

Rosendal är ett nyutvecklat område på cykelavstånd från Uppsala centrum. Området är inspirerat av naturen med påkostade parkområden, flertalet lekplatser och utemiljöer som uppmuntrar till ett aktivt liv i naturen.

Bonnier Fastigheter fortsätter utvecklingen av Cykelfabriken. Bland de nya hyresgästerna finns Mimer Information Technology, Aspia, Fastighetsbyrån i Uppsala och Olink Proteomics.

– Vi ser fram emot att välkomna flera nya hyresgäster i Cykelfabriken. Det är en fantastisk fastighet som vi anpassar efter hyresgästernas behov. Vi hoppas de ska trivas tillsammans med oss och ser fram emot en fortsatt bra och långsiktig relation, säger Sara Olsson, Uthyrningsansvarig på Bonnier Fastigheter.

Bonnier Fastigheters satsning i Uppsala är långsiktig och ambitionen är att utvecklas till ett av de ledande fastighetsbolagen i Uppsala.

Bolaget etablerade sig i Uppsala 2018 genom förvärvet av de välkända kontorsfastigheterna Centralhuset och Muninhuset. Under 2020 fortsatte tillväxten med förvärv av kvarteret Cykelfabriken samt projektstarten av Munin NXT.

I den nya boken ”Humanister i offentligheten – Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden” belyser forskarna Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg hur humanioras framträdande roll i efterkrigstidens Sverige såg ut – en tid som ofta beskrivs som i synnerhet teknokraternas och ingenjörernas tid.

I boken beskrivs hur humanister var starkt närvarande i efterkrigstidens svenska offentlighet; exempelvis hade många av de som satte sin prägel på radions och televisionens verksamhet under 1950-, 1960- och 1970-talen en gedigen bakgrund inom humaniora.

– De kunde ha doktorerat på Karl XII:s fälttåg eller skrivit en licentiatavhandling om säckpipor i Dalarna. På samma sätt spelade humanister av olika slag en framträdande roll inom till exempel bokförlag, på tidningarnas kultursidor och i folkbildningsarbetet.

Forskarna beskriver i boken att föreställningen om humanioras kris i Sverige under den här tiden är stark, men att bilden av den verkligheten också behöver revideras på flera sätt.

– Det är sant att humaniora som kunskapsfält hade svårt att finna sin legitimitet i ett hyperrationalistiskt, teknokratiskt välfärdssamhälle. Vad vi kan visa i vår forskning är emellertid att humanister tog stor plats i offentligheten och spelade en framträdande roll på många av samhällets kunskapsarenor.

Boken tar upp flera betydande humanistiska kunskapsaktörer som på olika sätt bidrog till att humanistisk kunskap fördjupades, vidgades och förmedlades utåt – såväl klassiska akademiker som journalister, översättare eller medieentreprenörer.

En viktig person när det gäller etermediernas kunskapsförmedling var Jan-Öjvind Swahn som disputerat i folkloristik på Lunds universitet och kom att bli en viktig kunskapsaktör inte minst i sin roll som programledare för Sveriges televisions Fråga Lund (1962 och framåt).

Ett annat exempel är skribenten och översättaren Gunnel Vallquist som läst humanistiska ämnen i Uppsala och introducerade katolskt tänkande och litteratur från den romanska världen till Sverige.

– Men det fanns även humanistiska kunskapsaktörer som hade liten eller ingen erfarenhet av akademisk humaniora. Ett bra exempel är Vilgot Nilsson som via sitt fackliga engagemang kom in i arbetarrörelsens folkbildning, och var en centralgestalt i Göteborg under flera år, säger Johan Östling.

Kontakt:
Johan Östling, historiker, docent. Föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK).
johan.ostling@hist.lu.se

Sofia Hermansson, kommunikatör vid Historiska institutionen, Lunds universitet.
sofia.hermansson@hist.lu.se

Uppsala centralstation behöver byggas om av flera skäl. Den nuvarande har blivit för liten, de planerade två extra spåren till Stockholm behöver få plats och spårvägen behöver länkas in på ett bra sätt för att göra snabba byten mellan tåg, spårväg och buss möjligt.

– Nu tar vi i politiken emot en gedigen utvecklingsplan för Uppsala C för fortsatt beredning. När Uppsala växer behövs en större centralstation som har plats för fyra spår och fler passagerare, därför är det angeläget att fatta beslut om detta så snart som möjligt.

– Vårt kraftigt växande län, där många reser kollektivt, både nationellt, regionalt och lokalt behöver ett stationsområde som möter kollektivtrafikens behov. Det ska gå snabbt, smidigt och tryggt att byta mellan trafikslag, säger Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande.

Dubbelt så många tågresenärer 2050

Varje dag rör sig mer än 100 000 personer inom stationsområdet. Av dem reser cirka 45 000 personer med tåg. År 2050 väntas Uppsala ha uppemot dubbelt så många tågresenärer, vilket är i linje med ambitionen att Uppsala kommun ska vara klimatneutral 2030 och klimatpositiv 2050.

Förslaget till utvecklingsplan anger bland annat att det behöver byggas en ny stationsbyggnad, med plats för stora resandeströmmar, liksom affärer och restauranger i bottenplan för att vara en trivsam och trygg plats även under lågtrafik. Dessutom planeras för kontorsbyggnader intill Uppsala C vilket skulle bidra till ökad trygghet i och med att fler personer kommer att röra sig i området.

Andra stora förändringar i planen mot dagsläget är att cykelparkeringshuset ska flyttas en bit och att och det behövs två nya gångbroar över järnvägsspåren. Även Centralpassagen behöver enligt planen byggas ut med en cykeltunnel under Stadshusgatan och Kungsgatan in mot Vretgränd.

– Under arbetet med utvecklingsplanen har vi tänkt långsiktigt och försökt ta höjd för utvecklingen om 10, 20 och 30 år. Vi har också tagit ett helhetsgrepp kring stadsutvecklingen i hela området runt Uppsala C, säger Michael Eriksson, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun.

Detaljplaner nästa steg

Arbetet med utvecklingsplanen startade 2019. Uppsala kommun har drivit arbetet i samarbete med Region Uppsala och med arkitektfirman CF Möller Architects som utförare. I arbetsgruppen har även Jernhusen, Trafikverket och fastighetsutvecklare deltagit.

En utvecklingsplan är en konkret och vägledande plan för utvecklingen av ett område, som sedan ligger till grund för detaljplaner. Arbetet med detaljplaner börjar så snart kommun

—

Översiktsbild från utvecklingsplanen för Uppsala C. Illustration: CF Möller Architects

angle-downcrossmenu